Efter två års arbete har nu Tillitsdelegationen lämnat ett huvudbetänkande, ett delbetänkande och en forskningsantologi till civilminister Ardalan Shekarabi. Slutsatserna handlar om att ledning och styrning bör bygga mer på tillit än på ekonomi och detaljstyrning.

Utgångspunkten för Tillitsdelegationens arbete är att värde skapas i möten och en fråga man ställt sig är vad som hindrar att mötet mellan, till exempel, medborgare och medarbetare inte blir så bra som det skulle kunna bli.

En del av svaret är att medarbetare saknar handlingsutrymme för att kunna erbjuda lösningar som passar den enskilde medborgaren – eller patienten.

Vill involvera medarbetare

En av slutsatserna är att kultur, ledarskap och medledarskap inte har en tillräckligt framskjuten roll inom välfärdssektorn. Det vill Tillitsdelegationen ändra på, bland annat genom att professionerna i välfärdssektorn involveras mer i styrningen. Det behövs mer verksamhetsnära forskning, kunskapsutveckling och kollegialt lärande.

– Vår tanke är att betänkandet ska bli en slags handbok med stark forskningsbas och vi hoppas att den ska ses både som hjälp och stöd – och som en provokation, sa delegationens ordförande, Laura Hartman, när arbetet presenterades vid ett seminarium för ett par månader sedan.

Forskaren Louise Bringselius, som är ansvarig för forskningsantologin, berättade då om de tre styrprinciperna i dagens välfärdssektor: marknadsprincipen, byråkrati och tillit och utveckling. Den sista vill Tillitsdelegationen ska ges större utrymme.

Läs också: Ut med detaljstyrningen - in med tilliten

Trygga medarbetare är en förutsättning för tillit på arbetsplatserna, sa Louise Bringselius och uppmanade chefer och ledningsgrupper: "Lyssna mer än ni talar."

Vill bli mer stödjande 

Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har ingått i Tillitsdelegationen. I en kommentar säger hon att den tillsyn som Ivo utövar är ett exempel på styrning som behöver bli mer verksamhetsanpassad för att vara stödjande. Utvecklingsarbete pågår på myndigheten – men behöver intensifieras.

– Det behövs mer inslag av dialog och samskapande i tillsynen för att skapa ett mer tillitsfullt klimat. Vi behöver exempelvis bli bättre på att anpassa dialogen till mottagaren, säger hon.

Vill slippa statlig kontroll

Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, lyfter särskilt fram ett förslag om generella statsbidrag som huvudprincip. "Vi behöver inte mer utan bättre statlig styrning", säger ordföranden Lena Micko i en kommentar. Enligt SKL är staten i dag alldeles för kontrollerande i sin styrning av kommuner, landsting och regioner.

– Generella statsbidrag ökar möjligheten till långsiktig planering och visar tillit till förmågan att fördela medel utifrån lokala behov, säger hon.

Vill ha kollegialt lärande

Vårdförbundets vice ordförande, Ann Johansson, tycker att mycket är klokt i Tillitsdelegations slutsatser. Inte minst det om kollegialt lärande och om att ta tillvara professionernas kunskap. 

– Det är i verksamheten, där medarbetare och chefer finns, som utveckling sker. Nya och effektiva arbetssätt kan utvecklas när chefer har möjlighet att vara närvarande och när personal ges tid till reflektion, säger hon. 

Pengarna styr

Ju mer detaljstyrning desto mer byråkrati, anser Ann Johansson, som efter många år inom hemsjukvården har sett hur styrning på detaljnivå kan påverka både medarbetare och patienter. 

– Ett påtagligt styrmedel är ersättningssystemen i Vårdvalet. När primärvården får mycket betalt för läkare styr man patienterna till dem och när hembesök lönar sig satsar man på det. Och ta hemtjänsten – när måltiden för den äldre får ta sju minuter har detaljstyrningen gått för långt. 

Ann Johansson tycker att Tillitsdelegationen sänder viktiga signaler, inte bara till staten utan också till kommuner, landsting och myndigheter. 

– Det här kommer att kräva nya förhållningssätt och kulturförändringar, säger hon.

Läs också: Välfärden i flera länder blir allt mer topptung