Gunnar vaknade av att någon bultade ilsket på utsidan av hans husvagn en sommarnatt.  Det var hans snarkningar som hade stört familjen i granntältet på campingplatsen.

— Jag insåg att jag måste få hjälp. Hemma i villan hade jag tvingats flytta ner i källaren och familjen sov på övervåningen. Dessutom var jag så trött att jag somnade på bussen, hos tandläkaren, ja, överallt där jag satt en stund.


Somnar i väntrummet

Patricia Granzin på Aleris sömnklinik vid Sophiahemmet i Stockholm känner igen berättelsen som är typisk för patienter med diagnosen sömnapné, det vill säga andningsuppehåll under sömnen. Nya patienter kan nicka till i hennes väntrum också.


Gunnar, som egentligen heter något annat, sover numera med CPAP-apparat — och åter tillsammans med sin fru på övervåningen. Patricia tror att han därför lagt flera år till sitt liv.



Läs hela Vårdfokus tema om sömn och omvårdnad här.

Sömnapné ökar risken för att hamna i olyckor — så pass mycket att exempelvis busschaufförer med sjukdomen inte får köra utan att ha en pågående behandling. Syrebrist och alla mikrouppvaknanden under natten, ibland hundratals, drar i gång stresshormoner och ökar på sikt också risken för hjärt-kärlsjukdom, depression och sannolikt typ 2-diabetes.


Inför besöket har Gunnar haft andningsregistrering påkopplat på natten, med två band över bröstkorg och buk och en saturationsmätare på fingret. Nu tittar Patricia Granzin på mätningen som visar stunder med syrebrist, och snabbare puls och andning.


Patricia Granzin
Patricia Granzin, biomedicinsk analytiker.

— Sedan jämför jag med data från CPAP:ens minneskort och ser att Gunnars ansiktsmask eller mun har läckt luft. Nu ska vi hitta en lösning, jag ger mig aldrig förrän vi får till en fungerande behandling. 



Sömnapné är en av de vanligaste sömnsjukdomarna. Andningsuppehållen beror på att musklerna i svalg och strupe förslappas under sömnen, sjunker ihop och täpper till luftvägen. Så länge det finns lite luftpassage vibrerar vävnaden, vilket hörs som snarkningar. När luftstrupen är helt tilltäppt blir det andningsuppehåll och tyst. När syrehalten sjunker för mycket vaknar personen till, helt eller till en ytligare sömn, för att ta ett djupt andetag.


Blåser in rumsluft

När det händer över 30 gånger i timmen räknas sömnapnén som allvarlig och då behövs behandling med en CPAP (continuous positive airway pressure). Den blåser ner rumsluft, som fuktats, via slang och mask i andningsvägen. Det skapar ett övertryck, som hindrar tungan och mjukvävnader från att täppa till luftvägen.


— Det är lite som att andas i motvind, säger Patricia Granzin.


Men för den som andas i masken är trycket ofta behagligt.


— Jag frågar alltid om patienten bär med sig upplevelser som gör att de känner sig instängda av masken. Annars vänjer sig de flesta snabbt. En del är bekymrade över vad partnern ska tycka, men då säger jag att de blir sexiga på dagen i stället, eftersom de är utvilade.



Patricia Granzin är en av de mest erfarna kliniska sömnexperterna i Sverige och med i styrgruppen för Svensk förening för sömnforskning och sömnmedicin, SFSS. Även till­verkarna av masker från olika länder lyssnar gärna på hennes åsikter.


— De har faktiskt varit här allihop, och jag känner igen mina förslag när det kommer nya modeller av masker.


Fler män än kvinnor

Sömnapné är en folksjukdom och man beräknar att 600 000 svenskar lider av måttliga till uttalade besvär. Sjukdomen är starkt kopplad till det metabola syndromet, högt blodtryck, övervikt och diabetes typ 2. Fler män har sjukdomen än kvinnor.


— Men jag vill inte spä på bilden av den tjocke mannen som patient. Det är klart att vävnaderna blir större och halsen trängre när man är överviktig, men det finns andra orsaker också. Jag träffar både slanka män och kvinnor här också. Efter klimakteriet blir sjukdomen vanligare hos kvinnor.


Jan Hedner är professor och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets sömnklinik. Han är också ansvarig för registret för sömnapné. Han kräver förändringar i vården av patientgruppen.


— Den är för ojämlik. Väntetiden ökar generellt, men den skiljer sig också åt, från 30 dagar upp till 300 dagar i olika landsändar. Kvinnor får vänta längre än män och får inte heller lika ofta en CPAP utskriven. Det handlar inte om någon dyr behandling. Livskvaliteten förbättras och samhället sparar genom att olyckor och sjuktal minskar.


Vid måttlig sömnapné kan det ibland räcka med en bettskena. Den lyfter fram underkäken, drar med sig tungan framåt och öppnar luftvägen.