– Med en sådan mätare, som smidigt och enkelt håller koll på sockervärdet när som helst under dygnet, kan livet bli mindre besvärligt för personer med diabetes, säger Mina Abbasi, projektledare för diabetesriktlinjerna på Socialstyrelsen.

Rekommendationerna gäller framför allt för personer med typ 1-diabetes med återkommande låga eller höga blodsockervärden, och för gravida med typ 1-diabetes.

Glukosmätaren fästs på överarmen eller magen. Via en liten nål står mätaren i kontakt med fettväven där glukoshalten speglar blodsockret. Användaren läser av "blodsockervärdena" i en monitor, i sin mobiltelefon eller i en annan digital plattform.

– Det finns till och med hjälpmedel som larmar när sockernivåerna börjar sjunka under eller stiga över en kritisk nivå och, som vid sammankoppling med insulinpump, kan styra pumpen till stopp av insulintillförseln vid snabbt sjunkande eller farligt låga sockervärden, säger Mina Abbasi.

En dyr lösning

Nackdelen, jämfört med att sticka sig i fingret för att hålla koll på blodsockervärdena, är att lösningen är dyr och på kort sikt kommer att innebära ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Idag är det stor variation på vad landsting och regioner erbjuder patienterna.

– Flera landsting har redan börjat använda de här hjälpmedlen, trots ökade kostnader, men långt ifrån alla. Vi ser att fler kvinnor än män får tillgång till den här tekniken, och även att det är fler yngre än äldre som får det, säger Mina Abbasi.

Rekommendationerna som gäller kontinuerlig blodsockermätning får högre prioritet än tidigare i de nya riktlinjerna.

Rekommendationer för insulinpump för patienter med typ 1-diabetes finns också med i riktlinjerna.