– Vi kan inte luta oss tillbaka när det gäller lönerna. Vi måste komma med något. Vi har en stor grupp missnöjda medlemmar, säger Anna Bergström, Vårdförbundets avdelningsordförande i Gävleborg.

Tillsammans med lokala ordföranden från hela landet, ombudsmän och förbundsstyrelsen deltar hon i en workshop med ett viktigt uppdrag: Att analysera och diskutera vilka kongressbeslut från i våras som är bäst att driva under en avtalsrörelse.

Anna Bergström.jpg
Anna Bergström.

Villkor till förhandling

Vårdförbundets centrala avtal med Sveriges kommuner och landsting, SKL, heter HÖK 16 och styr villkoren för Vårdförbundets kommun- och landstingsanställda medlemmar. Om det sägs upp i december går Vårdförbundet in i sin första riktiga avtalsrörelse på åtta år.

Vårdförbundet överväger nu:

  • om förbundets medlemmar tjänar mest på att avtalet sägs upp eller förlängs.
  • vad Vårdförbundet ska kräva i förhandlingarna om det blir en avtalsrörelse nästa år.

Mer demokratisk process

Förberedelserna har pågått länge. Workshopen är en del av detta – ett nytt sätt att arbeta på för Vårdförbundet, mer demokratiskt än tidigare.

– Nu får vi in kongressbesluten, medlemmarnas vilja, på ett konkret sätt i arbetet med avtalet, säger Camilla Eriksson Sundberg, Vårdförbundets avdelningsordförande i Norrbotten.

Camilla Eriksson Sundberg (2).jpg
Camilla Eriksson Sundberg.

Att Vårdförbundet ska sätta kampen för medlemmarnas löner och villkor högst på agendan var kongressen tydlig med. Det handlar om att kämpa för bättre löneutveckling och jämställda löner, tydligare karriärvägar och begränsad beredskap med mera.

Men hur och var drivs frågorna bäst? Fackets arbete sker på många nivåer, ibland kan det handla om påverkansarbete för att få till ändringar i lagen. Ibland passar frågor bäst att driva på arbetsplatsen, lokalt – eller i ett centralt avtal.

Smartast och viktigast

Kongressen bestämde som exempel att Vårdförbundet ska jobba för ökad lönespridning, att gapet ska bli större mellan dem som tjänar minst och dem som tjänar mest. Under workshopen framhåller vissa deltagare risker med att prata siffror, att det kan bygga in begränsningar i ett centralt avtal. Andra ser fördelar med att vara tydlig och att det centrala avtalet kan sätta press i frågor som egentligen hanteras bäst lokalt.

Vad händer nu?

  • Resultatet av workshopen, som hölls i slutet av september, blev en lista med tänkbara frågor att driva under en eventuell avtalsrörelse.
  • Nästa steg blir att avtalsrådet (ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen) funderar över vilka frågor på listan som kan vara viktigast och smartast att lyfta. Avtalsrådet tar även hänsyn till omvärldsanalyser, lönestatistik, vallöften med mera och analyserar förhandlingsläget.
  • Avtalsrådet lämnar sedan ett eller flera förslag till förbundsstyrelsen.
  • Förbundsstyrelsen gör sin egen analys, bollar eventuellt tillbaka till avtalsrådet, och fattar sedan beslut om avtalet ska sägas upp eller inte och vad ett eventuellt yrkande ska innehålla.
  • Om det blir avtalsförhandlingar (HÖK 19) ska parterna lämna sina yrkanden senast den 20 december i år. Därefter börjar avtalsrörelsen.
  • Om avtalet sägs upp är målsättningen att ha ett nytt avtal undertecknat när det nuvarande går ut den 31 mars 2019.