De vill ta kommandot över framtidens labb
Den framtida laboratoriemedicinen kommer att vara ännu mer centraliserad och automatiserad än i dag. Samtidigt kommer ny patientnära teknik att bli tillgänglig för allt fler människor. Biomedicinska analytikerna vill vara med och ta kommandot.
– Vi måste hela tiden vara beredda på att anpassa oss till en ny verklighet. Det är bara genom att följa med i utvecklingen som vi som profession kan vara med och ställa krav och få en viss kontroll över utvecklingen.
Det säger norska Marie Nora Roald som i dag är ordförande i biomedicinska analytikernas internationella yrkesorganisation IFBLS. Vid hennes sida sitter Anne Lindgren Berndt från Sverige som nu tar över rollen som ordförande i organisationen.
Framtida trender
Båda deltar intensivt i den pågående världskongressen i Florens i Italien. De är ständigt påpassade och det var många dagar sedan som de kunde slappna av och bara vara sig själva.
Om bara en liten stund ska de tillsammans hålla en workshop om framtida trender inom den biomedicinska laboratorievetenskapen. Hur den kommer att te sig vet ingen. Båda är dock övertygade om att automatiseringarna och centraliseringarna av laboratorierna kommer att fortsätta i oförminskad takt.
Patienterna får större makt
Samtidigt ser de framför sig hur användandet av patientnära analyser, kroppsnära tekniker, och olika it-baserade system för egenmätning successivt kommer att förändra laboratoriemedicinen i grunden.
Länge ”ägdes” laboratoriemedicinen av de stora centraliserade laboratorierna. I framtiden kommer patienternas makt att öka. De kan tack vare ny teknik och nya sätt att kommunicera skaffa sig medicinska kunskaper som tidigare var omöjliga att ta till sig sig utan en gedigen medicinsk utbildning. De kan också göra en rad medicinska analyser på sig själva som förr bara kunde utföras av professionell vårdpersonal.
– Den tid när hälso- och sjukvården var allsmäktig är förbi, säger Marie Nora Roald.
Farorna är många. Utan medicinsk kunskap är det lätt att svaren feltolkas, över- eller underdrivs. Vem tar ansvar för att den nya tekniken är kvalitetssäkrad och verkligen mäter det den ska? Och hur ska sjukvården hantera all den medicinska information som patienterna på egen hand skaffar sig och begär behandling för?
Stora fördelar
Å andra sidan erbjuder de nya patientnära analysteknikerna stora fördelar, menar Marie Nora Roald och Anne Lindgren Berndt. Inte minst i utvecklingsländer, som hittills saknat resurser att kunna erbjuda sina medborgare de diagnostiska verktyg som vi i väst ofta tar för självklara, i form av kostsamma teknikintensiva laboratorier av högsta kvalitet.
– Egentligen är framtiden redan här. Men vi tror att de här trenderna kommer att förstärkas. Med kunskaper på det här området kan IFBLS som organisation bidra till en positiv utveckling i ett större globalt sammanhang, säger Anne Lindgren Berndt.
Som exempel på det inflytande organisationen har nämner hon IFBLS scientific network of experts. Det är ett nätverk av frivilligt anslutna biomedicinska analytiker från hela världen med specialistkompetens inom alla laboratoriediscipliner. Dessa kan exempelvis ställa upp när Världshälsoorganisationen, WHO, behöver experthjälp i frågor som rör biomedicinska analytikernas arbetsfält.
IFBLS 2018
- International federation of biomedical laboratory science, IFBLS, ordnar vartannat år en världskongress där biomedicinska analytiker från hela världen strålar samman för att presentera och ta del av andras forskning och utveckling.
- Förra gången hölls kongressen i Japan, i år är italienska Florens värd. Om ytterligare två år hålls den i Danmarks huvudstad Köpenhamn.
- För närvarande är 38 yrkesorganisationer från 34 olika länder medlemmar i IFBLS.
- Men alla som besöker kongressen är inte medlemmar i organisationen. I år deltar biomedicinska analytiker från totalt 52 länder.
- Årets kongress hölls 22-26 september.