På biomedicinska analytikernas världskongress, IFBLS, i italienska Florens deltar i år cirka 600 biomedicinska analytiker från 52 olika länder. Agneta Colliander från Örebro är en av dem.

Hon har de senaste fem åren varit ordförande i biomedicinska analytikernas yrkesorganisation IBL, och är därför van vid den här typen av tillställningar. Rutinerat vandrar hon mellan de olika våningsplanen och föreläsningssalarna för att plocka godbitarna ur de många föredragen.

Jobbar i pauserna

Medan många andra utnyttjar pauserna till en stunds vila, passar Agneta Colliander på att gå igenom en massa dokument om biomedicinska analytikerprogrammet i Uppsala. Sedan en tid tillbaka ingår hon i en grupp som ska bedöma utbildningen och ge förslag på hur den kan utvecklas.

– Det är jättespännande. Jag kan ju utbildningen i Örebro, nu har jag fått en chans att vara med och bedöma den på ett annat lärosäte. Det ser jag som ett hedersuppdrag, som jag har tilldelats tack vare att jag är ordförande i IBL. Det är mycket att läsa, men det är roligt, säger hon och skrattar.

För att kunna genomföra intervjun i lugn och ro har vi smitit in i skuggan på baksidan av den stora kongressbyggnaden. I Florens är det för närvarande nästan 30 grader varmt och inga problem att sitta tunnklädd utomhus. Vi utnyttjar en av de få trappor som inte är fyllda med kongressbesökare.

Känt ansikte

Inom professionen är Agneta Colliander ett känt ansikte. Hon har i många år varit biträdande verksamhetschef för laboratoriemedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, hon var den första som lyckades få till en masterutbildning för biomedicinska analytiker och hon är inne på sitt femte år som ordförande för IBL.

Men allt har ett slut. I februari nästa år blir hon pensionär. Ett par månader senare väljer IBL en ny styrelse, utan att Agneta Collianders namn finns med som valbar kandidat.

Arbetat för specialistutbildning

När hon åtog sig uppdraget som ordförande för IBL var det framför allt en sak hon ville få genomfört, nämligen en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Det har inte lyckats. Frågan har diskuterats friskt inom såväl professionen, IBL och Vårdförbundet. Den har även förts upp på riksdagsnivå. Men när regeringen i juli förra året tillsatte en utredning för att se över specialistutbildningarna för sjuksköterskor – och röntgensjuksköterskor – fanns biomedicinska analytikerna inte med.

– Det tycker jag är synd, att vi inte har nått större framgång med det. Jag är rätt ivrig av mig och tror ofta att det ska gå snabbare än vad det gör. Men det är bara att fortsätta kampen, även om det får göras utan mig i fortsättningen, säger Agneta Colliander med ett tonfall som ändå andas optimism inför framtiden.

Synliggjort yrket

Bristen på biomedicinska analytiker är på sina håll stor i landet. Det har lett till att andra professioner på vissa medicinska laboratorier fått ta över delar av deras arbetsuppgifter. Trots det tycker Agneta Colliander att hon tillsammans med medlemmarna i IBL ändå lyckats göra det tydligt att biomedicinska analytikerna inte är utbytbara.

– Men visst, vi har inte lyckats fullt ut. Det beror bland annat på att många första linjens chefer i dag har en annan bakgrund än biomedicinsk analytiker. De förstår inte alltid varför de inte lika gärna kan anställa en biomedicinare eller molekylärbiolog, som  saknar kunskaper om hur man ska tolka ett svar utifrån patientens sjukdomshistoria.

Mer än heltid

Som biträdande verksamhetschef har Agneta Colliander ofta jobbat betydligt mer än 40 timmar i veckan. Ovanpå det har hon inte bara varit ordförande för IBL utan även för Internationella kommittén, som Vårdförbundet och IBL bildar tillsammans för att representera Sveriges biomedicinska analytiker i internationella sammanhang.

Blir det inte väldigt tomt när du plötsligt ska lämna över alla de här arbetsuppgifterna åt andra?

– Jag tror inte att jag har förstått det än. Jag är så uppfylld av det jag håller på med för tillfället. Men jag och min sambo köpte ett fritidshus förra året, där jag kan vara ute i naturen  – och rensa ogräs. Men sen har vi också sju barnbarn, som jag nog har försummat en del. Nu bara väntar de på att deras mormor respektive farmor ska gå i pension så att de kan få se lite mer av mig.