Varje år drabbas drygt 50 000 personer i Sverige av sepsis, det som förr kallades blodförgiftning. Sjukdomsförloppet kan vara dramatiskt och riskerar att förvärras inom loppet av bara några timmar om inte behandling sätts in.

Att tidigt upptäcka och behandla patienter med sepsis är avgörande för överlevnaden. Sedan några år arbetar flera sjukhus med att hitta effektiva rutiner för detta, bland annat i Gävleborg och Sörmland.

Läs mer: De upptäcker sepsis snabbare

Sjuksköterskorna larmar

Förra året i samband med sedan Världssepsisdagen den 13 september sjösatte akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhusets i Huddinge ett särskilt sepsislarm. Systemet bygger på en modell som tidigare använts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

När en patient kommer in till akuten och har en misstänkt infektion och sviktande organfunktion enligt vissa särskilda kriterier dras det i sepsislarmet. Detta sker redan hos sjuksköterskan i triageringen.

Larmet går till både infektionsläkare, akutläkare och intensivvårdsläkare som tittar på patienten tillsammans och gör en gemensam bedömning. Därefter sätts den optimala behandlingen in i ett tidigt skede.

Första dosen snabbt

I Skåne kan larmet utlösas redan i ambulansen sedan samtliga sjukhus anslutit sig till den så kallade sepsiskedjan.  En pilotstudie vid Skånes universitetssjukhus visar att sepsiskedjan ökade andelen drabbade patienter som får antibiotika inom en timme. Tidigare var siffran 22 procent , efter införandet hela 90 procent, enligt Region Skåne.

Sedan september förra året har sepsislarmet akutmottagningen i Huddinge aktiverats 460 gånger.

  • Enligt en preliminär utvärdering som sjukhuset genomfört fick patienter som kom in med sepsislarm antibiotika efter i snitt 1 timme och 14 minuter.
  • När larmet inte aktiverades tog det i snitt 4 timmar och 7 minuter innan patienterna fick första dosen antibiotika.

Utvärderingen gjordes under tre månader och det preliminära resultatet visar att larmet fungerar bra, enligt Kristoffer Strålin, överläkare i infektionssjukvård vid Karolinska Universitetssjukhuset som varit med och tagit fram larmrutinen.

– Att vi inte upptäckte alla med sepsis berodde antingen på att patienterna inte uppfyllde larmkriterierna eller att larmet glömdes bort. Det hände enstaka gånger, till exempel om det var mycket att göra på akuten. Även om vi missade några som senare fick diagnosen sepsis så tror jag att vi hittade de som var svårast sjuka och som behövde behandling snabbast, säger han.

Svårt med statistik

Enligt de senaste siffrorna från Socialstyrelsen har dödsfallen i sepsis närmast halverats de senaste fem åren, från 64 fall 2012 till 34 fall 2016. Att det skulle bero på sjukhusens nya rutiner vågar dock inte Kristoffer Strålin slå fast.

– Statistiken är svår att tolka. Vi vet från tidigare studier att det finns ett stort mörkertal kring sepsis. Endast 15 procent av alla patienter som uppfyller kriterierna för sepsis får diagnosen visar tidigare forskning.

Kristoffer Strålin och kollegerna på Karolinska universitetssjukhuset arbetar nu på en fördjupad utvärdering av sepsislarmet.