I mitten av september i år drog sydliga vindar från Europa in pollen från malörtsambrosia över mer än halva Sverige. Växten, som orsakar stora problem i bland annat Frankrike och Ungern, är ett åkerogräs som är väldigt allergiframkallande. Särskilt gråboallergiker reagerar, men växten skapar också egna allergiker.

Malörtsambrosia som lyckats slå rot i Sverige har hittills hållits tillbaka av tidiga frostnätter. I dagsläget är det framför allt inblåst pollen som ger besvär. Men det kan ändras med ett varmare klimat.

Mer och nya besvär

Nya arter, längre pollensäsonger och större mängder pollen. Förändringar i naturen gör att tiden utan symptom och behandling krymper för den som är allergisk.

— Det här behöver både vården och patienterna mer kunskap om, säger Benita Björk, sjuksköterska på Kunskapscentrum allergi, astma och KOL på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Runt förra sekelskiftet började björken blomma först i mitten av maj. Nu drar pollensäsongen för björk i gång under april i södra och mellersta Sverige och några veckor senare i resten av landet.

Björkallergiker besväras också av hassel. Milda vintrar kan det redan i november, december lysa gula hängen på kala hasselbuskar, som sprider pollen när det blir plusgrader.

Kortare paus från pollen

Björk och ask är exempel på träd som bildar mer pollen när det är varmare. Gräs kan sprida pollen långt in på hösten om våren varit varm och gräset lyckats anlägga många strån.

I Skåne är det i stort sett bara november och december som ger en paus från pollen i dag, berättar Benita Björk. På vårdcentralen i Ängelholm, där hon också jobbar, möter hon patienter med nya och växande besvär.

— Patienter som tidigare haft kortare perioder av problem får längre perioder. Och när du är inflammatorisk en längre tid kan det göra att det triggar i gång allergi mot exempelvis gräs, fast du egentligen är björkallergiker, säger hon.

Åslög Dahl, botanist och forskare vid Gbgs univ. VF 12-19
Åslög Dahl. Foto: Johan Wingborg

Visar naturens förändring

Ju mer pollen det är i luften, desto mer symptom. För botanisten och forskaren Åslög Dahl vid Göteborgs universitet är utvecklingen tydlig. Hon har arbetat med Sveriges pollenmätningar nästan sedan starten på 1970-talet.

— Mätningarna är inte bara till nytta för allergiker. Vår pollendata i långa tidsserier är också ett mått på vad klimatförändringarna gör med naturen, säger hon.

På flera håll i landet finns fällor som samlar in pollen och sporer från luften. Tillsammans med prognoser av vindriktning, temperaturer och nederbörd fungerar mätningarna som underlag för pollenrapporter.

För fem år sedan bestämde sig Region Skåne för att börja samla in pollen tidigare. Här finns nu pollenrapporter tillgängliga från februari.

Koll på symptomen

På vårdcentralen i Ängelholm råder Benita Björk sina patienter att börja föra allergidagbok redan i januari, för att kartlägga och lära sig att känna igen sina symptom.

Kliande ögon, snuva och nysningar. Huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter. Att använda rätt medicin i rätt tid är viktigt för att må bättre. Allergitabletter får inte full effekt förrän efter två veckor och om de tas för sent blir de mindre effektiva.

Benita Björk känner särskilt för alla skolbarn och studenter, som ofta har intensiva perioder av prov och tentor när allergisäsongen är som värst. För vissa patienter är det som att gå omkring med konstant influensa, berättar hon. Det påverkar förmågan att prestera och kan få stora konsekvenser.

Björk, pollen. VF 12-19
Björk med hänge.

Våren kommer tidigare

— Med hjälp av pollenprognoserna får patienterna en säkrare behandling. De vet när de ska börja ta sina mediciner och börjar inte för tidigt för säkerhets skull, säger Benita Björk.

Det är inte bara på patienterna som hon märker att våren kommer allt tidigare till Skåne. Det räcker att titta ut genom köksfönstret där hemma, så ser hon ormhasselns blommor lysa i februari.

 

 

  • ÖKANDE HÄLSOPROBLEM

Sedan mitten av 1900-talet har antalet pollenallergiker ökat markant. Den största förändringen har skett de senaste årtiondena. I dag är 25–30 procent av alla vuxna och barn allergiska mot pollen, med olika grader av symptom.