Tillnyktringsenheten, TNE, i Göteborg har sedan 1980-talet tagit emot de som behöver nyktra till under tillsyn av vårdpersonal. En del kommer hit med poliseskort, andra som är oroliga för att de fått i sig för mycket, knackar på själva. En medicinsk bedömning görs av alla som läggs in.

− Hos oss får de blåsa, vi tar puls, blodtryck, saturation, blodsocker. Vi kollar allmäntillstånd, medvetandegrad och om de har skallskador eller andra synliga skador och frågar om de fått i sig något annat än alkohol, berättar Jenny Borgesand.

Får hjälp att  komma vidare

Hon har arbetat här i sex år och gillar sitt jobb. Jenny Borgesand tycker att det känns som att hon gör något bra och trots allt är det ganska lugnt på avdelningen när de stökiga och högljudda väl kommit på plats.

− När vi har samtal innan de går härifrån kan vi ofta hjälpa till med kontakter till annan vård, avgiftning eller socialtjänst.

Men i mitten av december fick personalen helt plötsligt ett mejl från sin chef där det stod att tillnyktringsenheten ska läggas ner. Rykten om förändringar hade gått en tid sedan en del av platserna reserverats för patienter som är inne för avgiftning – men för Jenny Borgesand och den övriga personalen kom beskedet ändå som en chock.

Valde att säga upp sig

− Alla har gråtit och varit ledsna över det här. Vi tänker på våra patienter som kommer att fara väldigt illa. För dem finns nu bara polisens fyllecell eller akuten.

Jenny och hennes kollega Simon West sade upp sig när de fick beskedet.

− När de bara kör över oss så här vill vi inte vara med längre.

Tillnyktringsenheten har cirka 3 000 inskrivningar per år. Vid jultid och på sommaren när många är ute och festar är det fullt i stort sett hela tiden, berättar Jenny Borgesand.

− De säger att de ska ha platser för unga vuxna upp till 25 år, men vart ska alla äldre kroniker vända sig? De kommer att falla mellan stolarna för de har ingenstans att ta vägen.

Omorganiserar verksamheten

Vårdfokus har sökt TNE:s verksamhetschef Jörgen Vennsten. Till Göteborgs-Posten säger han att beslutet har tagits för att på bästa sätt leva upp till de krav som ställs på vården med de resurser som finns tillgängliga.

− Alla kan dricka sig fulla och behöva sova ruset av sig någon gång men alla är inte i behov av medicinsk tillnyktring. Genom att omorganisera verksamheten försöker vi effektivisera vården och riktar i stället insatserna på avgiftning för unga upp till 25 år. Kan vi hjälpa dem kanske vi inte kommer att möta så många i slutskedet av deras missbruk i framtiden, säger Jörgen Vennsten till GP.

Stockholm satsar på fler platser

Samtidigt som Göteborg avvecklar sin tillnyktringsenhet har Stockholm beslutat att gå i rakt motsatt riktning. Från den 1 januari utökas antalet vårdplatser vid beroendeakuten i Stockholm.

Under 2018 fick omkring 5 500 personer vård där som var omhändertagna enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer. Nu öppnas ytterligare åtta platser och man räknar med att kunna ta emot omkring 3 000 personer fler per år.

− Det är självklart för oss att bistå med medicinskt stöd. Framför allt har många poliser framfört att det känns tryggt och bra att ha sjukvården i ryggen i deras arbete, säger Victor Lindfors, specialistläkare på beroendekliniken, i ett pressmeddelande från Stockholms läns landsting.

Vård i stället för fyllecell

Bakgrunden till satsningen i Stockholm är missbruksutredningen "Bättre insatser vid missbruk och socialt beroende" och regeringens beslut att fördela pengar till ökad medicinsk säkerhet och förbättrad omvårdnad vid omhändertagande enligt LOB.

Läs också: Vård i stället för fyllecell

När regeringens satsning utvärderades av Vårdanalys 2018 kom myndigheten fram till att det fortfarande behövs fler alternativ till tillnyktring i arrest för att öka den medicinska säkerheten och möjligheterna till en god omvårdnad och för att kunna ge fortsatta stöd- och behandlingsinsatser.