I dag presenterade socialminister Lena Hallengren en miljardsatsning på hälso- och sjukvården. Målsättningen är en mer tillgänglig och jämlik vård. Vårdförbundet välkomnar satsningen, men säger samtidigt att lösningarna inte fullt ut angriper det som orsakar vårdköerna: kompetensbrist och framför allt brist på specialistutbildad personal.

Den uppdaterade och prestationsbaserade kömiljarden tror Vårdförbundet inte på som lösning.

– Tvärtom riskerar den att förstärka problemet. Regioner som lyckas locka till sig rätt utbildad personal kommer att kunna minska sina köer, medan de som redan har det tufft riskerar ökade vårdköer, säger Sineva Ribeiro.

Mer till yrkesskickliga

De 3,3 miljarderna till medarbetare inom vården hoppas man däremot på och föreslår att de ska gå till ökad grundbemanning, men framför allt till att öka lönerna för erfarna och särskilt yrkesskickliga. I avtalsrörelsen krävde Vårdförbundet att särskilt yrkesskickliga skulle få 10 000 kronor i lönelyft under den treåriga avtalsperioden.

– Nu finns det pengar för regioner och kommuner att göra verkstad av det nya avtalet med lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga – vilket enligt avtalet ska påbörjas redan i år.

Vill att AST införs 

Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är ett av vårdens stora problem. Enligt Vårdförbundet beror det på att sjuksköterskor själva förväntas betala för utbildningen, samtidigt som de inte kompenseras med höjda löner efter utbildningen. Så har också antalet specialistutbildade sjuksköterskor minskat år efter år.

För att ändra på det anser Vårdförbundet att regeringens 400 miljoner till specialistutbildning används genom att vårdens arbetsgivare erbjuder Akademisk specialisttjänstgöring, AST. Förslaget innebär utbildning på betald arbetstid, med villkor enligt kollektivavtal. Och en avsevärt högre lön efter uppnådd specialisering.