”Vi kanske ska tala om psykisk ohälsa på ett annat sätt – inte som en lättare form av psykisk sjukdom som ska diagnostiseras och behandlas utan som ett fenomen i tiden där trycket på ungas liv märks.”

Det skriver tre experter inom barn- och ungdomspsykiatri på DN debatt idag. De ifrågasätter Socialstyrelsens utgångspunkt i förra veckans rapport, det vill säga att ökningen av unga som fått en psykiatrisk diagnos och/eller någon typ av ”psykofarmaka”, innebär en reell ökning av psykiska sjukdomar. Det är en tolkning och inte vetenskapligt säkerställt, menar debattörerna. 

Läs också: Psykisk ohälsa bland unga fortsätter att öka

Risk för medikalisering

Signalerna från unga måste tas på allvar, men risken för en medikalisering av normala livserfarenheter är uppenbar, skriver de tre experterna.

De pekar på att siffror om psykisk ohälsa bland unga brukar baseras på studien ”Skolbarns hälsovanor”. Där ingår frågor om psykiska symtom med frågor om ”du känt dig nere”, ”haft svårt att somna” och somatiska symtom som ”huvudvärk” och ”ont i magen”.

Frågan är om detta är psykisk ohälsa, skriver experterna, eller om det är så att vi lever i en tid där fler vardagliga problem tolkas som psykisk ohälsa.

”Skolan måste ta sitt uppdrag om psykisk ohälsa på allvar utan att sjukförklara problemen”, skriver de i debattinlägget.

Läs också: Stärkt elevhälsa kan förbättra ungas psykiska hälsa

Ingen ökning

En avgörande fråga är om psykisk sjukdom också har ökat, skriver de tre experterna och pekar på statistik som visar att förekomsten av klinisk depression och ångestsyndrom varit i stort sett oförändrad bland unga i Sverige under perioden 1990-2017.

I debattinlägget framhåller de tre experterna också att BUP:s resurser främst ska gå till de som har omfattande problem och att de som har störst behov ska gå först i kön – men en allmän vårdgaranti och löften om en köfri BUP hotar denna princip.