Elenor Jennehag, förtroendevald sjuksköterska på intern­medicin vid Gävle sjukhus, Region Gävleborg:
— Medlemmarna funderar på vad som menas med särskilt yrkesskickliga, om det betyder personer som jobbat väldigt länge eller som är specialistutbildade. Det har jag inte kunnat förklara eftersom jag inte själv vet hur det ska definieras. Många misstror vad Vårdförbundet ska kunna driva igenom och säger att de funderar på att gå ur. Då får jag förklara vad bra det är med till exempel kollektivavtal, tjänstepension och semester, allt sånt man tar för givet.

— Nu inför lönesamtalen har jag sagt till alla att inte prata kronor och ören med chefen utan vänta tills avtalet är klart. Det sa jag till chefen också att hon inte får göra (skratt). Hon tyckte det var bra att få veta det.

 

Henrik Ryheden, förtroendevald ambulans-ssk, region Kalmar. VF 3-19
Henrik Ryheden.

Henrik Ryheden, förtroendevald ambulans­sjuksköterska i Västervik, Region Kalmar:
— Alla på min arbets­plats vet att avtalet är uppsagt, att de inte ska föra lönesamtal med arbetsgivaren och att ett nytt avtal ska vara klart 1 april. Vi har också dragit Vårdförbundets yrkande för medlemmarna, det om 10 000 kronor mer till speciellt yrkesskickliga. Det är en het fråga, en del tycker det är bra, andra ser svårigheter. Det kan bli problem med polarisering på arbetsplatsen om man ger några så mycket extra, det kan jämföras med förstelärarsystemet. Man undrar också vilken motprestation som arbetsgivaren kommer att kräva.

— Min arbetsgivare, Region Kalmar, tycker precis som Vårdförbundet att särskilt yrkesskickliga ska få mer i lön — men summorna man pratar om är förstås väldigt olika.


VAD GÖR NI I DIN LOKALA AVDELNING?

Emma Klingvall. Ordf avd Östergötland. VF 3-19
Emma Klingvall. Foto: Ulf Huett

Emma Klingvall, ordförande avdelning Östergötland
Hur arbetar ni inför avtalsrörelsen?
— I vår region får vi inte stå i entrén till sjukhusen för att möta med­lemmar utan våra förtroendevalda gör drop-in på arbetsplatserna i stället. Vi i presidiet fokuserar på att träffa chefer för att informera dem om situationen. Vi informerar också medlemmarna om det uppsagda avtalet via sociala medier och nyhetsbrev. För att driva opinionsarbete har vi träffat regionledningen, både politiker och tjänstemän. De säger inte så mycket, men det känns som att de lyssnar i alla fall.

Vad pratar du om när du träffar medlemmar?
— Jag pratar mycket om värdet i yrkandet, varför vi har valt just de här frågorna. Vi måste komma bort från det sammanpressade löneläget för att förhindra att vi skapar en ny generation fattig­pensionärer om 40 år. Med 10 000 mer för yrkesskickliga kommer det inte bli bättre för alla, men på totalen kommer det att bli bättre, det är det viktiga.

Vilka frågor får ni från medlemmar?
— De vill komma i gång och ha lönesamtal och har frågor kring det. Medlemmarna har generellt lite kunskap om att avtalet är uppsagt och vad det innebär för dem. Därför satsar vi först och främst på att jobba strategiskt genom att informera förtroendevalda lokalt så de känner sig trygga med att prata avtalsrörelse med medlemmarna. Många av våra medlemmar är unga och var inte med 2008 när vi hade den senaste strejken.

 

Jenny Olsson, ordf Västerbotten. VF 3-19
Jenny Olsson. Foto: Ulf Huett

Jenny Olsson, ordförande avdelning Västerbotten
Hur arbetar ni med avtals­rörelsen?
— Vi drar i  gång träffar för förtroendevalda i våra städer. Vi har en stor utmaning i att nå ut till alla medlemmar eftersom vi är ett­ stort län med 40 mils resväg som
längst. Våra förtro­ende­valda gör många arbetsplatsbesök och vi har jobbat extra intensivt med att rekrytera förtroendevalda i kom­munerna. Det har gett resultat. Vi har också bjudit in politiker till frukostmöten och publicerat en debattartikel i lokalpressen.

Vilka frågor får ni från medlemmar?
— Många medlemmar vet inte ens om att vi har sagt upp avtalet. Många är förvånade över kravet på 10 000 kronor mer till yrkesskickliga, men tycker att det är bra. Speciellt eftersom det premierar dem som jobbar nära patienterna.
— Vi får många frågor om lönesamtal, de är angelägna om att komma i gång, men vi säger till dem att pausa det arbetet. Regionen förespråkar att cheferna ska ha så kallad lönedialog, men vi säger att de inte behöver ha det så länge vi inte har något avtal klart. Till cheferna säger vi att de inte ska börja med lönedialog för att slippa dubbelarbetet. Det är ofta en lättnad för dem och de kan fokusera på annat.