– De kommer med så extremt många galna lösningar som inte alls följer avtalet. Jag vet inte om det är arbetsgivaren som inte kan tolka det rätt eller om det helt enkelt är så att regionen inte vill satsa på våra medlemsgrupper, säger Jenny Olsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västerbotten.

Läs också: Förhandlingschefen förvånad över kritiken

Att kraftigt höja de särskilt yrkesskickligas löner och att öka lönespridningen är två av de viktigaste målen med det nya centrala avtalet, HÖK 19 (se faktaruta), som tecknades i maj. I Vårdförbundets lokalavdelningar pågår arbetet för fullt med att träffa lokala avtal, LOK 19, och genomföra löneöversynen enligt det nya avtalets prioritering av erfarna och särskilt yrkesskickliga.

Djupt oense

I Region Västerbotten finns ett sådant avtal redan på plats. Nu är frågan hur det ska tolkas. Jenny Olsson räknar upp ett antal punkter där Vårdförbundet är djupt oense med arbetsgivaren.

– Chefer och medlemmar upplever att HR styr det mesta av löneprocessen. Många första linjens chefer känner sig maktlösa eftersom de saknar handlingsutrymme i lönefrågorna.

Enligt Jenny Olsson har HR skickat ut direktiv till avdelningscheferna om hur löneprocessen ska gå till. Exempelvis att det bara får finnas två yrkesskickliga per arbetsplats, vilket inte anges i avtalet.

Förhandlar via mejl

I vissa fall har verksamhetschefer skickat sms eller mejl till medlemmarna där de inom två dagar uppmanats att med vändande post berätta varför just de anser sig vara särskilt yrkesskickliga.

– Jag har aldrig tidigare varit med om att löneförhandlingen sköts via mejl eller sms i stället för i en dialog öga mot öga mellan chefen och medarbetaren. Som medarbetare vill jag ju ha feedback av chefen i ett samtal.

Jenny Olsson berättar också att regionens uppfattning hittills har varit att chefer, forskare, sjukhussamordnare och andra medlemmar i ledande befattningar inte ska kunna räknas som särskilt yrkesskickliga.

– Det är ju en absurd uppfattning. Inte ens de som bara arbetar deltid som chef och den andra delen som barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska kan enligt arbetsgivaren betraktas som särskilt yrkesskicklig, säger hon.

Måste påverka patienten

Vårdförbundet har tillsammans med regionen enats om vilka kriterier som ska gälla för att kunna bedömas som särskilt yrkesskicklig. Bland annat anges att man ska arbeta patientnära. Men där står också att hens huvudsakliga arbetsuppgifter ska ha en direkt påverkan på patienten.

– Vi anser att oavsett om du jobbar patientnära eller inte så ska du kunna räknas som särskilt yrkesskicklig. Är du chef eller har en annan ledande befattning så påverkar ditt ledarskap i allra högsta grad patienten. Det kan ju inte vara så att man måste uppfylla alla kriterier för att kunna räknas som särskilt yrkesskicklig, säger Jenny Olsson.

Hon berättar att lokala verksamhetschefer lagt till i sina instruktioner till medarbetarna att de måste arbeta minst 80 procent patientnära för att räknas som särskilt yrkesskickliga, vilket inte finns med i den definition som parterna enats om.

Chefer och andra i ledande befattningar har också hört av sig till Vårdförbundet sedan de av HR-avdelningen fått veta att de inte omfattas av Vårdförbundets kollektivavtal, utan av Ledarnas eller Visions, trots att de är medlemmar i Vårdförbundet.

"Brott mot kollektivavtalet"

– Det är ett brott mot kollektivavtalet som vi ser mycket allvarligt på. Efter att vi förhört oss i frågan med HR har de efter två veckors betänketid svarat att det inte stämmer. Men de chefer som hört av sig till oss har uppgett att de fått mycket tydliga direktiv om nåt annat, säger Jenny Olsson.

I förra veckan hade Vårdförbundet ett möte med bland andra regionens förhandlingschef och HR-direktör för att ta upp alla de punkter där de anser att löneprocessen inte fungerar.

– Nu är det upp till dem att visa att de brister vi sett hittills rättas till, säger Jenny Olsson.

Arbetsgivarsidan är förvånad över den skarpa kritiken från Vårdförbundet. Läs mer här.