– Behovet av intensivvårdssjuksköterskans kompetens är lika stor nu vid varje patient, säger Helén Berthelson, ordförande i Riksföreningen för anestesi- och intensivvård.

Hon är själv enhetschef för intensivvårdsavdelningen på Kristianstads sjukhus i Skåne. På två veckor har avdelningen ökat sin kapacitet från att kunna ta emot sex intensivvårdskrävande patienter till dagens elva.

– Här håller vi fast vid att specialistsjuksköterskor inom intensivvård är patientansvariga och andra sjuksköterskor assisterar och är den förlängda armen till intensivvårdssjuksköterskan, säger Helen Berthelson.

Ställt in operationer

Svensk intensivvård är i fokus överallt just nu. Stockholm går i spetsen med en upprustning i ilfart, och andra regioner, som Västra Götaland, Skåne, Sörmland och Östergötland kommer strax efter med många patienter sjuka i covid-19. Hittills har 589 patienter fått intensivvård för covid-19. Socialstyrelsen uppskattade i slutet av förra veckan att 300 nya intensivvårdsplatser har skapats i landet.

Läs också: Mälarsjukhuset mitt i stormen

Det görs genom stora omprioriteringar av vården, till exempel ställs planerade operationer in, där tillståndet för patienten inte är livshotande. Då frigörs många specialistsjuksköterskor inom anestesi, operation och postoperativ vård.

De får nu en snabb introduktion för att arbeta inom intensivvården. Helen Berthelson förklarar hur allas specifika kompetens behöver tas till vara.

– Anestesisjuksköterskor är vana att hantera luftväg, andning och cirkulation vid anestesi och har stor läkemedelsvana. Operationssjuksköterskor är vana att tänka på positionering, det vill säga hur patienten ligger, och hygien. Under postoperativ vård behöver patienter stöd i vitala funktioner, så sjuksköterskor från postop bidrar i hög grad.

Sviktar i organsystem

Helen Berthelson är helt införstådd med att det enda sättet att klara en snabb utökning av intensivvårdsplatser, är att andra kompetenser som sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och undersköterskor nu arbetar där.

– I den här krissituationen är det så. Men normalt är specialistutbildningen inträdesbiljetten till att arbeta på iva, och det beror på att arbetet är avancerat och specialiserat. Patienterna är kritiskt sjuka och sviktar i ett eller flera organsystem. Det som kännetecknar patienter med covid-19 är att de får andningssvikt.

Att värna om specialistutbildningens kvalitet och innehåll är en av riksföreningens huvudfrågor. Universitetsutbildningen är idag ett år och innehåller en magisteruppsats.

– Vi tycker att den borde vara tvåårig, på masternivå. Det krävs teoretisk och praktisk kunskap och kompetens, inom både omvårdnad och medicin.

Snabbutbildning i Skåne

Vårdfokus har tidigare rapporterat om en av de introduktionskurser som startats för att sjuksköterskor utan specialistutbildning ska kunna arbeta med patienter som har covid-19 och andningssvikt.

Läs mer: Skåne snabbutbildar sjuksköterskor i andningsvård

De får undervisning om omvårdnad av tracheotomerade eller intuberade patienter.

– Vi måste lösa situationen så gott vi kan. De som fått introduktion kan vara behjälpliga och avlasta, men kan aldrig ersätta intensivvårdssjuksköterskor. Det handlar om patientsäkerhet men det ska även vara säkert för personalen som börjar arbeta på iva.

Intensivvårdssjuksköterskan hanterar avancerad teknisk utrustning, såsom monitorering, ventilatorer, läkemedelspumpar och dialysapparatur. Läkemedel som stimulerar hjärta och kärl är potenta liksom de läkemedel som ges för att sedera, söva och smärtlindra. Som ny intensivvårdssjuksköterska är det krävande.

– Mitt i den miljön gäller det att ha blick för vad patienten behöver, när det är lämpligt att utföra vårdåtgärder, att vara där och uppmärksamma smärta och oro. Det handlar också om att ha kompetens att uppfatta om patienten försämras eller förbättras och då vidta rätt åtgärder.

Ingår i nationell styrgrupp

Riksföreningen för anestesi- och intensivvård finns med i den nationella styrgrupp som har kopplats till Socialstyrelsen, vad gäller samordningen av resurser för intensivvård i landet.

– Det är extra viktigt att ha med omvårdnadsperspektivet i vården av patienter med covid-19. Vi ska ge god vård så långt som möjligt utan påverkan på patientsäkerheten. 

Samtidigt har vården förändrats på grund av smittorisken. I normala fall försöker intensivvårdssjuksköterskan involvera närstående. Nu är det besöksförbud på många sjukhus.

– Det måste vara så, men sjuksköterskor kan hamna i ett etiskt dilemma. De har mycket telefonkontakt med oroliga närstående och vet att närstående är viktiga för tillfrisknandet. Studier visar att om familjen finns med i vården minskar risken för förvirring och tron på att bli frisk kan bli starkare.

Brist på iva-sjuksköterskor länge

Det har varit brist på specialistsjuksköterskor inom intensivvård i många år, vilket långt innan coronakrisen medfört neddragning av vårdplatser. Riksföreningen har tillsammans med Vårdförbundet gjort en enkät och frågat sjuksköterskorna varför de inte stannar.

– De uppger arbetsförhållanden, lön och brist på utvecklingsmöjligheter som huvudsakliga orsaker. När pandemin lagt sig behöver man agera både nationellt och regionalt för att lösa bristen. Betydelsen av specialistsjuksköterskor inom intensivvård har aldrig varit tydligare än nu.