Barnmorskan har tidigare erkänt att hon höjt det värkstimulerande droppet under förlossningen, trots att värkarbetet redan var överstimulerat. Men hon medgav inte att hon gjort det av oaktsamhet.

De täta värkarna påverkade barnet så att han fick syrebrist och svåra hjärnskador. Pojken avled en månad in på sitt andra levnadsår.

Hamnade i en ”loop”

Barnmorskan har själv sagt att hon hamnade i en slags loop, ett tunnelseende, där hon var övertygad om att barnet skulle komma med nästa värk. Därför höjde hon droppet vid flera tillfällen för att få mer kraft i värkarna.

Enligt barnmorskan hade hon fått ordination av jourhavande läkare att höja det värkstimulerande droppet mot slutet av förlossningen. Detta motsades av läkaren som i sitt förhör berättade att han inte kallats till salen förrän alldeles i slutet av förlossningen. Det var också han som fick ut barnet genom yttre press.

Borde ha tillkallat läkare

Att barnmorskan kan ha haft svårt att se skärmen där barnets hjärtljud registrerades från sin position framför mamman anser rätten kan vara riktigt. Men hon borde ha tittat på barnets ctg-kurva innan hon höjde det värkstimulerande droppet och försäkrat sig om att barnet syresatte sig bra.

Barnmorskan borde – i stället för att höja droppet – sänkt takten på droppet, stängt av det eller tillkallat läkare enligt de riktlinjer som kliniken har.

I journalen går det att se att ctg-kurvan var patologisk redan ett par timmar innan barnet föddes. Det bekräftas också av de två läkare som kallats in som medicinska experter i fallet. Båda menar att barnets syrebrist orsakades av det överstimulerade värkarbetet.

Navelsträngen runt halsen

Försvaret å sin sida framhöll under rättegången att syrebristen kan ha orsakats av att pojken hade navelsträngen hårt virad om halsen när han föddes. Rätten går på läkarnas linje och menar att syrebristen har sitt samband med de täta värkarna.

Försvarsadvokaten Björn Hurtig påpekade också att det vid den här tidpunkten inte fanns koordinatorer på förlossningen nattetid, en rutin som ändrades strax efter denna händelse. Det är möjligt att förloppet hade sett annorlunda ut med en mer senior kollega på plats, menade Björn Hurtig.

Agerade oaktsamt

Men domstolen anser inte att en koordinator skulle haft någon avgörande betydelse i det aktuella fallet. Barnmorskan var rutinerad och det var en lugn natt med normala arbetsförhållanden – därför borde hon ha omprövat sin uppfattning om att barnet skulle komma med nästa värk. Att hon inte gjorde det ligger till grund för att hon bedöms ha agerat oaktsamt.

Domstolen anser att barnmorskan gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag i en situation där det krävdes särskild uppmärksamhet och skicklighet.

Gärningen bedöms som vållande till kroppsskada, grovt brott, vilket skulle kunna ge fängelsestraff, men påföljden blir villkorlig dom och dagsböter.

Ovanligt fall

Det är ovanligt att vårdpersonal åtalas för misstag i vården. 2017 friade tingsrätten en barnmorska som åtalats för vållande till annans död. Barnmorskan hade av misstag tagit fel ampull och gett värkstimulerande läkemedel, som startade en störtförlossning. Det ordinerade läkemedlet skulle tvärtom bromsa värkarna.

Vårdfokus var på plats under de två rättegångsdagarna i Kristianstad i början av februari. Stämningen i rättssalen var tung när föräldrar, barnmorskan och hennes kolleger redogjorde för förloppet den ödesdigra natten för lite mer än tre år sedan.

Under en paus i förhandlingarna berättade Björn Hurtig för Vårdfokus att barnmorskan mådde fruktansvärt dåligt av det som har hänt.

– Hon har aldrig varit med om något liknande och är alltid väldigt mån om att göra väl. Med all respekt för föräldrarnas sorg så är det här en fruktansvärd händelse för alla inblandade – i detta fall finns bara förlorare.