Dag nummer två i rättegången mot den åtalade barnmorskan i Kristianstad kom att handla mycket om ctg-registrering och värkmätning. Hade det gått att förutse barnets syrebrist tidigare och hur skulle barnmorskan ha agerat i så fall?

Läs mer: Försvarsadvokaten: ”I detta fall finns bara förlorare”.

I salen hade flera kolleger slutit upp för att stödja den åtalade barnmorskan och dem som skulle vittna om vad som hänt. Många var uppenbart tagna av allvaret i situationen.

Morgonens första vittne, läkaren Hanna Nordlöf, konstaterade att ctg, som används för att registrera barnets hjärtljud, är ett ganska trubbigt instrument för att hitta barn med syrebrist.

– Det kan vara svårt att få till en bra registrering, men vi brukar säga att en bra kurva är ett barn som mår bra, men en dålig kurva behöver inte betyda att barnet inte mår bra, sade hon.

Droppet påverkar barnet

Men om värkstimulerande dropp används, som i detta fall, ska ctg registreras kontinuerligt för att se hur barnet tolererar den extra påfrestning det kan innebära. Hanna Nordlöf underströk vikten av att ständigt hålla koll på kurvans utveckling och reagera på den även om man i vissa faser av förlossningen kan tillåta tillfälliga avvikelser.

Hanna Nordlöf, som själv inte var med under den aktuella förlossningen, har tagit del av förloppet i efterhand i egenskap av medicinskt ansvarig läkare vid förlossningskliniken i Kristianstad. Under polisutredningen och vid dagens vittnesmål fick hon i uppgift att steg för steg gå igenom barnets ctg-kurva i förhållande till mammans värkar.

Utifrån kurvorna kunde hon konstatera att barnet hade tecken på begynnande syrebrist redan vid midnatt. Åtgärder, som att minska hastigheten eller stänga av droppet, borde ha vidtagits åtminstone två timmar innan barnet föddes vid 03.30. Hade kurvan inte rättat till sig ändå skulle barnmorskan ha tillkallat läkare och förberett för att ge värkhämmande läkemedel.

Tackade nej till hjälp

Varför barnmorskan inte agerade är fortfarande svårt att förstå för hennes kolleger som sedan vittnade. Undersköterskan som arbetade tillsammans med den åtalade barnmorskan, beskrev hur de pigga och glada gick på nattpasset precis som vanligt. Det var en lugn natt och de hade bara den aktuella mamman att fokusera på.

Men i takt med att mammans värkar fortsatte att vara täta och barnets ctg-kurva avvikande blev undersköterskan orolig. Hon beskrev hur hon alltmer panikslagen vid flera tillfällen försökte uppmärksamma barnmorskan på situationen men att både hon och föräldrarna fick lugnade besked om att bebisen snart skulle vara ute.

Kollega reagerade

När en barnmorskekollega till slut fick se den patologiska ctg-kurvan från monitorn i fikarummet gick hon in på salen för att erbjuda sin hjälp. Även hon fick besked av barnmorskan att situationen var under kontroll, vilket kollegan såg att den inte var. Hon ropade då ut till en annan undersköterska att larma läkaren. Sedan tog det inte många minuter från att läkaren kom tills han kastade sig över mammans mage och lyckades förlösa barnet med yttre press.

Förlossningsläkaren, som förhördes via skype, beskrev för rätten hur chockad han var över att inte ha tillkallats långt tidigare under förloppet.

Barnet föddes svårt medtaget på grund av syrebrist. Senare konstaterades hjärnskador och pojken dog ett drygt år senare i hemmet. 

Yrkar på villkorlig dom och böter

Under eftermiddagen förhördes också två medicinska experter under förhandlingar bakom stängda dörrar.

Vid tisdagens slutplädering slog åklagaren Elena Severin fast att samtliga vittnen styrkt att den åtalade barnmorskan inte agerat med den särskilda skicklighet som krävts. Hon bedömer brottet som grovt och egentligen förenligt med fängelsestraff. Men på grund av de speciella omständigheterna yrkade hon på villkorlig dom och böter.

Domen meddelas den 25 februari.