Patientsäkerhet

Snurrigt med många satellitpatienter

Snurrigt med många satellitpatienter
Anna Byléhn, vårdenhetschef på gynavdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping ser många risker med utlokaliserade patienter men också möjlighet att göra patientsäkerheten och medarbetarnas arbetsmiljö bättre. Foto: Privat

Det är särskilt vanligt att kvinnokliniker får ta emot utlokaliserade patienter. Inför sommaren ska Anna Byléhn, enhetschef på gyn vid Vrinnevisjukhuset, utbilda sina medarbetare om risker och behov hos patienter från kirurgen — för att öka patientsäkerheten och minska stressen.

Vrinnevisjukhuset i Norrköping tillhör de sjukhus som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, nyligen kritiserat för att inte jobba tillräckligt strukturerat med att förebygga vårdskador hos utlokaliserade patienter – alltså de som vårdas på fel avdelning, även kallade satellitpatienter.

Av besluten från Ivo framgår att de granskade sjukhusens ”satelliter” ofta hamnar på kvinnoklinikerna. En hel del kommer direkt från akuten, innan de ens hunnit få någon diagnos. Det är också vanligt att sjukhusens kirurgkliniker utlokaliserar. Ofta patienter som är färdigbehandlade, men inte alltid.

Läs också: Sjukhus blundar för riskerna med utlokaliserade patienter

Så är det också på Vrinnevisjukhuset.

Kan skapa osäkerhet

– Även om det för kirurgen är de lättaste patienterna som utlokaliseras så är det inte alltid så att de är färdigbehandlade när de kommer till oss, säger Anna Byléhn, vårdenhetschef på gyn, den avdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping som oftast tar emot utlokaliserade patienter.

Hennes medarbetare är till stor del unga och nya i yrket, i genomsnitt är de 28-29 år. Flera av dem har bara några års erfarenhet som sjuksköterska i bagaget.

– De är jätteduktiga, men oerfarna jämfört med en äldre trygg sjuksköterskegrupp. Att få patienter från andra avdelningar, som du inte är van vid, skapar extra stor osäkerhet då, säger Anna Byléhn.

Mer stress

Patienterna från kirurgen kan ha en sond, ett dränage eller något läkemedel som sjuksköterskorna på gynavdelningen inte är vana vid. Mycket handlar också om att den kliniska blicken inte räcker till. Sjusköterskorna upplever särskilt att de inte har rätt kompetens för att se specifika förändringar i patienternas hälsotillstånd. Stressen byggs också på av att bemanningen är lägre på gyn än där kirurgpatienter egentligen borde få vård och att sjuksköterskorna får ronda med nya läkare som bara kommer en gång om dagen, oklart när men ofta sent, berättar Anna Byléhn.

– Man vill ge den bästa vården till patienterna, om ronden är sen och du känner att patienten hänger i luften, då ökar den inre stressen.

Hon har haft sin nuvarande tjänst i ett drygt halvår. Tidigare arbetade hon som enhetschef för smittskydd och vårdhygien i region Östergötland och såg med fasa på hur patienter placerades på fel avdelningar, med ökad risk för vårdrelaterade infektioner. Hon tycker fortfarande att det är jätteviktigt att arbeta för att patienter inte ska utlokaliseras men säger att hon som enhetschef på gynavdelningen har landat i verkligheten.

– Det är inte realistiskt att tro att vi inte ska ha några utlokaliserade alls. Men patientsäkerheten är det viktigaste av allt och att en utlokaliserad innebär en utökad risk, det ska man alltid vara medveten om, säger hon.

Går att göra bättre

Det är just detta arbete Ivo vill att svenska sjukhus med många utlokaliserade patienter ska lägga mer tid och resurser på: Att identifiera risker för vårdskada och minska dem.

Besluten från den nationella tillsynen, som Vårdfokus gått igenom, visar att många sjukhus arbetar med att försöka minska antalet utlokaliserade patienter. Men att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ofta saknas för den här extra utsatta gruppen.

För satellitpatienterna på gynavdelningen vid Vrinnevi sjukhus ser Anna Byléhn flera potentiella förbättringsåtgärder. Exempelvis skulle kirurgens sjuksköterskor kunna skicka med en ordentlig rapport om den specifika omvårdnaden som enskilda utlokaliserade patienter kan behöva.

Inför sommaren, då det mest troligt blir fler utlokaliseringar, kommer hon att be kirurgerna att hålla en utbildning för att öka kunskapen om de vanligaste patienter för gynavdelningens personal.

Ökad medvetenhet

Enligt Ivo är risken för vårdskada 60 gånger högre hos satellitpatienter jämfört med andra inlagda. Anna Byléhn upplever att medvetenheten om detta trots allt ökat, både bland medarbetare och chefer som regelbundet möts och diskuterar avvikelser och patientsäkerhetsrisker.

– Jag har jobbat de senaste tio åren som chef och ledare och innan dess som barnsjuksköterska. Jag upplever att man pratar mer om säkerhet nu och har en större medvetenhet än tidigare om riskerna med vårdskador, säger hon.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida