Som skolsköterska inom Umeå kommun träffade Susanne Ragnarsson ofta elever med återkommande smärta. De kunde knacka på hennes dörr med en fråga om en huvudvärkstablett eller önskan om att få vila en stund om smärtan var för jobbig.

– Det här är något som alla skolsköterskor känner igen, men som det finns lite kunskap om. Det finns många teorier om orsakerna till smärtan, men jag funderade också på hur det påverkar skolarbetet. Är det här bara en del av livet som går över eller är det något som får konsekvenser längre fram? säger Susanne Ragnarsson.

skolsköterska disputerar om barns smärta och betyg
Susanne Ragnarsson. Foto: Debroah Ragnarsson

Hon ville förstå mer och började forska i ämnet. Den 17 januari disputerar hon med avhandlingen: Att klara skolan när huvudet dunkar och kroppen värker: en studie om återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn.

Forskning saknades

Inledningsvis gjorde hon en systematisk litteraturöversikt av de studier som fanns kring smärta hos barn mellan 4 och 18 år kopplat till skolprestationen. Det visade sig att evidensen var begränsad, bland annat på grund av att flera av de befintliga studierna hade brister i kvalitet och design.

I delstudie två och tre har Susanne Ragnarsson själv jämfört återkommande smärta hos elever kopplat till upplevda problem med skolprestation, meritvärde (betyg) och gymnasieberörighet. Data har hämtats från den longitudiella totalpopulationsstudien “The Study of Health in School-aged children from Umeå” och inkluderar data från omkring 1 500 barn.

Smärta syns i betygen

Resultatet visar att återkommande smärta i årskurs 6 fördubblade oddsen för upplevda problem med skolprestation i årskurs 9. Det förknippas också med lägre meritvärde i årskurs 9.

– Fyra av tio elever i årskurs 6 uppgav att de hade besvär med smärta en eller flera gånger i veckan. Det betyder att 12 barn i en klass på trettio elever kan riskera långsiktiga konsekvenser, som lägre betyg eller dålig akademisk självkänsla, säger Susanne Ragnarsson.

I materialet fanns däremot inget generellt samband med återkommande smärta och gymnasiebehörighet. Ett undantag var dock flickor som i årskurs 6 hade återkommande magsmärta en eller flera gånger i veckan - de hade dubbelt så hög risk att inte uppnå gymnasiebehörighet i jämförelse med flickor utan magsmärta.

Viktig uppdrag

Susanne Ragnarsson hoppas att resultaten av hennes forskning kan användas för att identifiera barn som på grund av återkommadne smärtproblematik behöver extra stöd i skolan och att kunskapen kan ligga till grund för prioriteringar av förebyggande insatser.

– Det ligger i skolsköterskans uppdrag att upptäcka svårigheter som kan hindra eleverna från att nå kunskapsmålen. Återkommande smärta kan fungera som en alarmklocka och något som teamet kring eleven kan arbeta vidare kring.