Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor gavs ut första gången 2011. Där står det bland annat att rådgivningen bedöms ha störst nytta om sjukvården riktar in sig på personer med särskild risk, exempelvis de som är sjuka, har högt blodtryck, övervikt, eller någon funktionsnedsättning.

Under det senaste året har stödet till patienterna byggt ut och förbättrats, visar de årliga kartläggningar som Socialstyrelsen gör. Men det finns flera utmaningar.

Fler män får råd

Den senaste kartläggningen avhandlar år 2018. Den visar att rådgivningen om fysisk aktivitet gavs till en halv miljon patienter, eller 5,6 procent, i primärvården. Det kan jämföras med 4,6 procent under 2017. Det innebär en ökning på 90 000 patientsamtal.

Insatserna är dock skevt fördelade. Fler män får rådgivning trots att det är lika vanligt att kvinnor och män behöver bli mer fysiskt aktiva.

Även rådgivningen om matvanor har ökat, från att ha getts till 3,5 procent av patienterna i primärvården under 2017 till 3,9 procent året efter. Även här är största andelen män, vilket dock speglar levnadsvanorna på ett bra sätt.

Rökning och alkohol nedprioriterat

Rådgivningen om rökning ligger kvar på samma låga nivå som tidigare, strax över en procent av patienterna i primärvården har fått rådgivning. Detsamma gäller för riskbruk av alkohol, där rådgivning getts till färre än en procent.

Det oförändrade läget speglar inte utvecklingen i befolkningen. Andelen dagliga tobaksrökare har minskat till sju procent, vilket kan jämföras med att 16 procent uppger att de har ett riskbruk av alkohol.

”Det innebär att personer med alkoholrelaterad ohälsa har mindre sannolikhet att få hjälp i vården med att ändra sina levnadsvanor än personer med tobaksrelaterad ohälsa”, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

Regionerna bra på olika saker

Det är stora skillnader mellan regionerna när det gäller hur ofta rådgivning ges. Norrbotten är bäst i klassen i alla kategorier. Där får exempelvis cirka 13 procent av besökarna i primärvården någon form av rådgivning kring fysisk aktivitet, jämfört med rikssnittet på strax över 5 procent.

Det är också stora skillnader i vilken utsträckning regionerna använder de samtalsmetoder som rekommenderas av Socialstyrelsen. Om Norrbotten är bäst på att fånga upp patienter, använder de sig samtidigt ofta av enkla råd. I stället utmärker sig Stockholm, Västmanland och Västernorrland med en hög andel kvalificerat rådgivande samtal.

”Mönstret med stora skillnader mellan regionerna både när det gäller om det ges någon rådgivning överhuvudtaget och kvaliteten i rådgivningen är detsamma för alla levnadsvanor. Det är således inte en jämlik vård som patienter i primärvården får när det gäller stöd till mer hälsosamma levnadsvanor”, står det i rapporten.