Jag vill dela med mig hur det är på vår avdelning. Jag jobbar på ett sjukhus i Mellansverige. På sjukhuset har vi på medicinsidan en covid-avdelning med 16 vårdplatser och 4-8 transitplatser (i väntan på provsvar). Jag spenderar min arbetstid på ”vanliga” vårdavdelningen med transit-platser. 

Till en början så var det något lugnare med ”vanliga” medicinpatienter. Man kan ju undra varför? Vågade folk inte söka vård och körde mer med egenvård än tidigare? Det har i vilket fall släppt nu och det är fullt söktryck, precis som tidigare. På det så har vi dessutom dessa transitplatser. Vi kämpar och sliter, alla har blivit beordrade att jobba varannan helg (istället för två av fem) och vi vet inte hur sommaren kommer att bli...

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Denna pandemi påverkar ALLA som jobbar inom vården, även de som inte jobbar på covid-avdelningar eller covid-iva. Vi har det minst lika tufft som alla andra. Men det pratas det inget om. Applåder, matlådor, tårtor, hyllningskörer och alla tänkbara hjälteglorior går till de som jobbar närmast, men alla andra då?

Vi ser mat- och tårtleveranser flera gånger i veckan. Det står folk under deras balkong och spelar hyllningslåtar. Men de andra som sliter 24/7/365? Vilka hyllar dem? Vilka ger dem tårta, hyllningskörer och en önskan om en veckas extra semester? Vem skriver en fin status på Facebook som delas av tusentals? ALLA som jobbar inom vården är värda precis lika mycket, oavsett om man är den som står och håller en ångestfylld hand på covid-avdelningen eller om man sliter sig halvt fördärvad på en ”vanlig” vårdavdelning. Det här är HELA sjukvårdens kris, inte bara hjältarna som jobbar med covid-sjuka patienter. 

/ Marie