Fläktarna i förlossningsrummet på det statliga sjukhuset Dhaka Medical College and Hospital får den varma och fuktiga luften att rotera. Vågen visar strax över 2 000 gram. Den nyblivna mamman, Mala Akter, har precis fött en dotter. Allt gick bra.   

Hon flyttas snart över till observationsrummet för att ta igen sig. Myllret av patienter och anhöriga runt om henne är det sista som Mala bryr sig om. Hon tittar fängslat på sin dotter som om hon är det enda som existerar. 

Mala AKter beskuren 1.jpg
Nyblivna mamman Mala Akter omfamnar sin dotter. Foto: Nora Lorek.

Vad hon ska heta ska Malas familj få bestämma. Däremot vet hon vad hon vill för sin dotters liv. 

– Jag vill att hon ska få utbilda sig, ha ett lyckligt liv och en dag få en egen familj, säger hon.  

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ont om fostervatten

Bara en smal gång skiljer Mala Akters säng från en annan kvinnas. Det har gått en dag sedan hon födde fram ett dödfött barn, en son. Kvinnan var i graviditetsvecka 27 och hade ont om fostervatten. Hon hade känt smärta i magen och blivit remitterad till sjukhuset i Dhaka.  

– Barnet rörde sig inte i magen under förlossningen vilket fick oss att undra. Och sedan såg vi att barnet var dött, säger barnmorskan Masuda Khanom.  

Det händer att det föds döda barn på sjukhuset, berättar hon.  

– Det här sjukhuset är bättre än andra ställen. Patienter remitteras hit, men kommer hit i sista sekund.  

Att förlösa ett dött barn gör henne väldigt ledsen.  

– En mamma bär ett barn under nio månader. Det finns så mycket hopp om att bebisen ska komma till världen och göra den vacker, säger hon.  

Minska dödstalen

Bangladesh har länge kämpat med att få ner antalet dödsfall bland barn och kvinnor i samband med graviditet och förlossning. Landets regering, FN, frivilligorganisationer och biståndsländer som Sverige deltar i kampen. En viktig pusselbit är att öka antalet utbildade barnmorskor.  

– På 80-talet introducerade regeringen utbildning för de traditionella barnmorskorna som på den tiden utförde de flesta förlossningarna, berättar Zahirul Islam, hälsorådgivare på svenska ambassaden i Dhaka.  

Under nästa årtionde tog FN flera initiativ som fokuserade på den akuta delen av förlossningsvården.  

– Personal anställdes, läkare utbildades och rutiner infördes, säger han.  

På 90-talet dog 569 per 100 000 gravida i Bangladesh. Motsvarande siffra i Sverige var 8. Nu började de styrande i landet förstå vikten av barnmorskor i förlossningsvården. 2010 lovade Bangladeshs premiärminister att skapa 3 000 tjänster för barnmorskor i landet. Antalet förlossningar med en utbildad person vid kvinnans sida skulle fördubblas från dåvarande 24 procent.  

Lyssnar på barnmorskorna

Några år senare startades Bangladeshs första barnmorskeprogram, liksom en påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor. De skulle spridas ut på alla hälsostationer inom primärvården och ge vård dygnet runt. 

Masuda Mala Fota Nora Lorek.jpg
Barnmorskan Masuda Khanom har flera nyfikna studenter bakom sig när hon rensar luftvägarna på Mala Akters nyfödda dotter. Foto: Nora Lorek.

I dag är Masuda Khanom en av närmare 6 500 barnmorskor i Bangladesh. Hon berättar att hennes läkar- och sjuksköterskekolleger har börjat lyssna på dem, och tagit efter deras arbetssätt.   

– Vi ger kvinnor alternativa förlossningspositioner, vi klipper navelsträngen senare. Vi har som regel att amning sker inom en timme och hud mot hud-kontakt uppmuntras.  

Sjuksköterskor har varit och är fortfarande viktiga inom förlossningsvården i Bangladesh. Men de är inte expert på samma sätt som barnmorskorna. De roterar dessutom mellan olika avdelningar på sjukhusen, berättar Rondi Anderson, barnmorskespecialist på FN-organet UNFPA, som jobbar med sexuell och reproduktiv hälsa.  

– De är kunniga i baskunskaper, men de saknar expertiskunskap som hur en blödning efter en förlossning ska stoppas, säger hon. 

Många föder hemma 

Storstaden Cox’s Bazar ligger sydost om huvudstaden Dhaka. Ute på en halvö i den Bengaliska viken finns en hälsovårdsinrättning där barnmorskors närvaro gjort stor skillnad. Sedan de första anställdes på kliniken 2016 har antalet förlossningar här ökat från 44 per år till över 400 år 2019. 

Munny i korridor Foto Nora Lorek.jpg
Munny Akter är en av de först anställda barnmorskorna på kliniken utanför staden Cox’s Bazar. På bara några år har antalet förlossningar här ökat från 44 till över 400 årligen. Foto: Nora Lorek.

Munny Akter, klädd i en rock i barnmorskans rosa färg, träffar gravida Jesmine, som är här för kontroll. Hon tar ett blodprov och frågar om Jesmine har problem med att andas. Så pumpar Munny rutinerat upp blodtrycksmanschetten runt hennes arm och mäter sedan magen. 

– Det är snart dags för dig, så se till att du har någon som kan skjutsa dig då, säger hon omsorgsfullt.  

Minst fyra kontroller före förlossning rekommenderas i Bangladesh, men många gravida går på färre än så. Många kvinnor föder också fortfarande hemma, även om det börjar förändras. Numera söker sig omkring hälften av alla gravida kvinnor till en klinik när de ska föda. Ju högre inkomst en kvinna har, desto mer benägen är hon att föda på klinik, och mest populära är de privata. 

"Bästa att kunna hjälpa"

Snart lägger sig nästa patient, Rumi Dey Brishi, på britsen. Hon väntar sitt andra barn och har börjat få värkar.   

På frågan hur det känns att hon snart ska föda brister hon ut i ett litet skratt.  

– Jag är rädd, säger hon. 

Det bästa med att vara barnmorska är att kunna hjälpa kvinnor, tycker Munny Akter.  

– Att finnas där för dem i en tid när de verkligen behöver det, när de är väldigt sårbara och känner mycket smärta, säger hon.