Oro för uppsägningar bland sjuksköterskor
Egen eller närståendes hälsa, en omplacering man är starkt missnöjd med, eller tvivel kring möjligheter till semester. Det är tre anledningar till att sjuksköterskor säger upp sig i coronakrisen - och nu växer oron på olika håll i landet.
Den tuffa arbetssituationen med omplaceringar, osäkerhet kring om man får någon återhämtning i sommar och oro för den egna hälsan har i flera fall lett till uppsägningar eller funderingar på att säga upp sig bland Vårdförbundets medlemmar.
Redan när pandemin på allvar bröt ut i mars-april märktes det i samtalen till telefonrådgivningen Vårdförbundet Direkt. Många ringde med frågor om sin uppsägningstid och gav uttryck för oro för sin egen hälsa då de tillhörde en riskgrupp eller för närstående i riskgrupper.
Senaste veckan har det rapporterats om uppsägningar i bland annat Uppsala, där fyra av nio narkossjuksköterskor på Samariterhemmet sagt upp sig efter beslut om att de skulle flyttas till en covid-avdelning, enligt Upsala Nya Tidning.
Insändare från vårdpersonal i lokaltidningarna Norran och Bohusläningen menar att personalens utbytbarhet, i form av att vara ett namn på en rad i schemat, nu borde bytas till att göra arbetsgivaren utbytbar. I en av insändarna ställs sjukhusledningens (för NU-sjukvården i Västra Götaland) devis om ”bästa möjliga vård till lägsta möjliga kostnad” mot den retoriska frågan ”är lägsta möjliga pris personal som säger upp sig?”
Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Omplaceringar skapar missnöje
I förra veckan fick ambulanspersonalen i Arvika besked om att de sjuksköterskor som har intensivvårdskompetens ska flyttas till iva i sommar. Två av dem reagerade med att säga upp sig, uppger SVT. Och i Värmland är just omflyttningar en källa till missnöje bland personalen i större omfattning, berättar Helen Engström, vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i regionen:
– Man har slitit på personalen här i väldigt många veckor, i ett läge som inte varit att betrakta som ett krisläge, säger hon och jämför med situationen i Stockholm.
Ett exempel är ivasjuksköterskor i Arvika som förflyttats till Torsby under några veckors tid för att stötta upp på Torsbys iva-avdelning. Resultatet har blivit att fyra iva-sjusköterskor och fyra undersköterskor i Torsby vårdat en enda covid-patient, medan det funnits flera patienter på iva i Arvika i behov av vård.
– De har visserligen inte varit covid-patienter, men befunnit sig på en avdelning med betydligt mindre personal än vanligt, säger Helen Engström.
Är det fler som säger upp sig som hört av sig till er?
– Vi har hört indikationer från olika håll om att nu får det vara nog. Man tycker inte att regionen behandlar personalen schysst. Jag är orolig för hur det kommer att se ut i höst – vi vet inte vilka som säger upp sig men säger man upp sig nu är det mindre personal på plats i augusti när allt kommer igång igen.
”Sätter våra medlemmar i klistret”
Helen Engström nämner också oro för semestrar som en stark missnöjesfaktor bland personalen. Det lyfter även Kristina Lundmark, Vårdförbundets avdelningsordförande i Uppsala, fram.
– Hur man som enskild reagerar nu framöver beror mycket på hur semesterplaneringen blir. Regionalt försöker vi få till en samordnad planering, men de enskilda verksamhetsområdena har sina egna, och förhåller sig lite som de tycker till övergripande beslut. Det sätter oss och våra medlemmar i klistret. Om man ska bestämma sig för att vara kvar eller inte till hösten, det beror både på lönepåslag och om man fick sin återhämtning under sommaren, säger Kristina Lundmark.
Samtalen från medlemmar till avdelningen handlar just om att olika arbetsgivare – Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett och Nära vård och hälsa – säger olika saker.
– Det är inte optimalt. Man känner inte att man garanterat får sin semester. Jag förstår att de är stressade och jag vet att det finns en intention att alla ska få sin välbehövliga vila, men vägen dit är inte spikrak.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala togs nyligen ett ensidigt arbetsgivarbeslut om semesterhanteringen, där alla medarbetare erbjuds minst tre veckors sammanhängande semester. Om fyra veckors semester inte kan förläggas under juni till augusti behöver förhandling ske – men detta gäller inte om semesterveckan förläggs till annan tid efter önskemål från medarbetaren eller om överenskommelse sker enligt sommaravtalet om flytt av semestervecka.
– Följden är nu att det sägs att man bara ska få tre veckors semester. Det kommer bli trassligt under hösten också om semester ska förläggas då, när vi ska ta igen vårdberget som byggts upp, säger Kristina Lundmark.
Hr-direktören: Jag delar oron
Sommaravtalet innebär 9 000 kronor i ersättning för en semestervecka i september eller december, och 12 000 för oktober eller november, enligt Anna Wadenhov, hr-direktör på Akademiska sjukhuset.
– Men jag vill verkligen poängtera att vi strävar efter att kunna ge fyra veckors sammanhängande semester, för det behöver vår vårdpersonal.
Hur tänker ni inför hösten, man talar ju om en vårdskuld som byggs upp med all vård som får anstå?
– Det är ju mycket riktigt så. Vi vill komma igång i full produktion efter sommaren för att kunna möta det behovet – förutsatt att det går. Man vet inte riktigt hur situationen med coronaviruset ser ut då.
Situationen med omplaceringar och oro inför semestern har fått en del sjuksköterskor att säga upp sig. Det finns indikationer på att fler överväger det. Är det något du har märkt i din roll?
– Nej, jag upplever inte att många säger upp sig nu, men det kan bli en konsekvens om vi inte kan ge våra resurser ledigt. Oron för det delar jag, om vi inte klarar av det på ett bra sätt. De senaste månaderna har inneburit en enorm ansträngning för vårdpersonalen, med förflyttningar, oro för otillräcklig skyddsutrustning och nu semestrarna. Våra medarbetare har visat på ett enormt engagemang och vi har gjort vårt yttersta för att ge bästa möjliga vård, och stöd till dem.
Artikeln har uppdaterats. Tidigare förekom en uppgift om att det var åtta iva-sjuksköterskor på plats i Torsby som en följd av personalomflyttningarna i Värmland. Det rätta antalet ska vara fyra.