Osäkra andningsskydd skapar oro på Akademiska
Akademiska sjukhuset i Uppsala har använt vissa andningsskydd som brister i kvalitet och andra som enligt Arbetsmiljöverkets bedömning har fel CE-märkning. Personal oroas av risken för att arbeta med skyddsutrustning som inte håller måttet.
I april beslutade skyddsombud på Akademiska sjukhuset om skyddsstopp för en viss sorts handsprit som visat sig vara frätande. Nu reagerar personal återigen på materiel och skyddsutrustning. En sjuksköterska som arbetar med covidpatienter på sjukhuset berättar att hon och hennes arbetskamrater är oroliga över kvaliteten på andningsmasker som används i arbetet.
– Vi är osäkra på om de är godkända. Vi har inte sett någon deklaration av vilken nivå av skydd de håller. De säger att de ska motsvara FFP2, men många av oss har vägrat använda dem, både läkare och sjuksköterskor och annan personal, säger sjuksköterskan.
”Köparen vilseleds”
Andningsskydden har märkningen KN95, en kinesisk standard som ska motsvara FFP2. Tillverkaren har CE-märkt produkten. När Vårdfokus visar Edgardo Aleite Escudero, expert på Arbetsmiljöverkets enhet för produktsäkerhet, bilder på andningsskyddet och dess förpackning, både fram- och baksida, gör han bedömningen att produkten egentligen inte får användas inom covidvården i Sverige.
Anledningen är att förpackningen inte har något ID-nummer från ett kontrollorgan, och det saknas EU-försäkran om att produkten uppfyller kraven enligt PPE-förordningen om skyddsutrustning. Han menar att det är ”högst osannolikt” att skyddet har den CE-märkning som krävs för personlig skyddsutrustning i vården.
”Köparen vilseleds här att tro att produkten genomgått ett bedömningsförfarande och godkänts av ett anmält organ samt har den prestanda man kan förvänta sig av andningsskyddet. Det kan mycket väl vara så att produkten är säker, men det finns ingen möjlighet att veta med säkerhet. Det kan ju innebära att människor tror att de är säkra fast de inte är det och kanske utsätter sig omedvetet för större risker” skriver Edgardo Aleite Escudero till Vårdfokus efter att ha granskat bilderna.
Arbetsmiljöverket poängterar att man enbart sett bilder på produkten.
Används innan tillstånd getts
Enligt tillfälliga bestämmelser kan skyddsutrustning som saknar rätt CE-märkning få användas i svensk vård, men då krävs ett tillstånd från Arbetsmiljöverket och sådan utrustning ska vara märkt med texten ”covid-19” innan den får tas i bruk. Någon sådan märkning har inte produkten.
De som levererat den aktuella andningsmasken har enligt Region Uppsala ansökt om ett tillfälligt tillstånd från Arbetsmiljöverket men andningsskyddet används redan innan något sådant utfärdats. Enligt Tomas Näslund, tillförordnad inköpschef på Region Uppsala, togs det beslutet därför att produkten har testas hos Foi, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Rise, Research institutes of Sweden.
”I och med att båda dessa testinstitut godkänt produkten kände vi oss trygga med att släppa ut andningsmasken i vården” säger han i en skriftlig kommentar.
Sluter inte tätt
Tomas Näslund uppger att han i förra veckan nåddes av klagomål från en verksamhet i regionen om att andningsmasken inte sluter tätt.
”Vi arbetar för tillfället med att följa upp avvikelsen, till exempel genom dialog med verksamheten för att säkerställa att personerna som rapporterat avvikelsen har rätt kunskap i hur man använder andningsmasken, hur stort antal som upplevt att den inte slutit tätt, om det är ansiktsstorlek eller ansiktsform som gjort att andningsmasken inte slutit tätt, med mera” skriver han.
Missa inte det senaste från Vårdfokus – prenumerera på vårt nyhetsbrev
På Akademiska sjukhuset finns också andra sorters andningsskydd från Kina som har konstaterats brista i kvalitet. Personalen har via interna meddelanden fått veta att andningsskydden, som är förvillande lika andra godkända skydd, inte håller bra kvalitet och lättare går sönder. Personalen uppmanades i ett meddelande daterat andra halvan av april att själva hitta och byta ut produkterna.
”Vi har inte tid att kika på mejl hela tiden”
– De har bara mejlat att personal ska vara observant på detta. Men det är inte vårt ansvar att kolla kvaliteten på utrustningen. Vi har nog med arbetsbelastning som det är, det här skapar extra stress för oss. Jag tycker att det är oansvarigt att de inte plockar bort förpackningarna från hyllorna själva. Alla har inte sett det här meddelandet, vi har knappast tid att kika på vår mejl hela tiden, säger sjuksköterskan som Vårdfokus varit i kontakt med.
Hon uttrycker en frustration över att det är svårt för de anställda som vårdar covidpatienter att känna trygghet med den utrustning som tillhandahålls. Att det inte är en självklarhet att man kan lita på att det man får jobba med är testat, godkänt och säkert.
”Vi har all rätt att ställa frågor”
– Folk går och är oroliga och stressade över att de ska bli sjuka själva och det skapar en väldigt otrygghet och ångest inför att gå och jobba. Det känns som att man bara ska acceptera det som sägs. En del chefer blir arga om man ställer frågor, de vill inte svara och inte ta ansvar. Jag tycker att vi har all rätt att ställa frågor när det är så många som blivit sjuka och dött ute i Europa och världen, säger hon.
Bara fyra av tio sjuksköterskor i Sverige uppger att de haft tillgång till all den skyddsutrustning de behövt hittills under arbetet i coronakrisen. Det visar en undersökning som Vårdförbundet låtit göra och som släpptes i veckan.
CE-märkning
CE står för Conformité Européenne och betyder att tillverkare eller importör intygar att produkten följer EU:s krav på hälsa, miljö och säkerhet samt att produkten kan säljas fritt inom EU.
Personlig skyddsutrustning som vården använder vid arbete med covidpatienter behöver nå upp till kategori 3 i CE-märkningen. Det innebär att produkten används för att skydda mot mycket allvarliga följer som dödsfall eller hälsoskada vid arbete med bland annat hälsovådliga ämnen.
För att få CE-märkningen kategori 3 behövs ett godkännande från ett anmält organ inom EU. På märkningen ska det finnas ett fyrsiffrigt id-nummer för organet.
Källa: Arbetsmiljöverket, Svenska institutet för standarder.