Allvarliga brister i regionernas vård av äldre på säbo
Inspektionen för vård och omsorg konstaterar att ingen region har tagit det fulla ansvaret för att säkerställa en individuellt behovsanpassad vård av patienter på särskilda boenden under covid-pandemin.
I våras genomförde Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, en tillsyn vid samtliga 1 700 äldreboenden i Sverige med anledning av coronapandemin. Den visade bland annat att ett fåtal regioner inledningsvis genomförde generella bedömningar om att äldre inte skulle vårdas på sjukhus, trots behov av sjukhusvård, utan stanna på boendena för vård där. De strikta prioriteringarna övergavs snabbt, när intensivvårdskapaciteten och kunskapen om pandemins utveckling ökade.
Resultaten visade även att det fanns brister på 91 äldreboenden. Utifrån dessa boenden har en mer detaljerad granskning gjorts av om äldre med covid-19 fått individuell bedömning och vård. Bland annat har journalgranskningar gjorts för smittade och avlidna av covid-19 under perioden februari till juni 2020.
Ivo:s granskning är nu klar och visar att ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att säkerställa en behovsanpassad medicinsk vård för patienter på särskilda boenden. Granskningen visar även att ingen region fullt ut nått de krav på kvalitet i brytpunktsamtal, behandling enligt ordination och dokumentation som lagstiftningen sätter upp.
— Ivo gör bedömningen att det är för stora brister, lägstanivån är för låg, även under en pandemi, säger Sofia Wallström, Ivos generaldirektör, vid en digital pressträff.
Någons mamma eller pappa
16-22 procent av de som ingått i journalgranskningen har inte fått individuell läkarbedömning. Endast 5-7 procent har fått en fysisk läkarbedömning, resterande har skett via telefonsamtal, i första hand mellan läkare och sjuksköterska. Det har även förekommit medicinsk bedömning i tre steg, där boendepersonal kontrollerat vitalparamtetrar, sedan informerat sjuksköterska, som i sin tur via telefon meddelat läkare som gjort bedömningen.
Av de 16-22 procent som inte fick en individuell bedömning av läkare fick ett stort antal (40 procent) inte heller det av en sjuksköterska.
— Det här är inte acceptabelt. Det är viktigt att inte bara se det som siffror. Det handlar om människor, någons mamma, pappa, nära och kära. Den genomsnittliga livslängden på säbo är relativt kort, men ingen människa är ett genomsnitt. En del kan ha kort tid kvar i livet, andra ganska lång. Bor man på ett äldreboende har man samma rätt att få medicinsk vård som alla andra. Ingen ska behöva acceptera gruppbedömning bara för att man har en viss ålder eller bor på ett äldreboende, säger Sofia Wallström.
Sjuksköterskor vittnat om verkligheten
Vårdfokus granskning från oktober, där hundratals sjuksköterskor inom äldrevården svarade på en enkät, visade på brister i den individuella medicinska bedömningen. En av fem hade tagit beslut om att en patient skulle övergå i palliativ vård, trots att det är läkares ansvar. En av fyra uppgav att brytpunktssamtal inte alltid hållits. En av sju sa att de har sett äldre som inte fått tillräcklig vård.
— Vi har inte haft tillgång till, eller stöd av, läkare på över två månader under våren. Sjuksköterskor har fått ta alla beslut om palliativ vård. Kontakt och information till anhöriga har legat på sjuksköterskors ansvar, säger en som svarat på enkäten.
— Alla har inte fått åka in till sjukhus fast behovet funnits. På ett äldreboende kan inte samma vård ges som på sjukhus, vilket kan ha lett till högre dödstal. Detta har berott på att alla sjuksköterskor på säbo blivit uppmanade att inte skicka in patienter på grund av platsbrist, svarar en annan.
Ivo bekräftar bilden i Vårdfokus granskning
Peder Carlsson, avdelningschef och del av Ivos myndighetsledning, bekräftar för Vårdfokus att detta är något som även Ivo sett i sin granskning, där bland annat intervjuer med medicinskt ansvariga sjuksköterskor ingår. Det är dock viktigt att poängtera skillanden. Vårdfokus granskning riktade sig till sjuksköterskor inom hela äldrevården. Ivo:s journalgranskning utgår ifrån 91 hårt drabbade boenden.
— Vi har fokuserat på vad som händer när man får in en virussjukdom pandemiskt på särskilda boenden och som drabbar äldre, med tidigare sjukdomar. För att kunna hantera det på ett bra sätt anser vi att det är viktigt med en bedömning av högsta medicinska kompetens, alltså läkare. Det är självfallet så att många sjuksköterskor inom äldrevården har mycket kunskap och god erfarenhet, men vi vet likväl att det är många sjuksköterskor som inte uppnått det än, de är på väg in i sitt yrke och att bli duktiga. Därför är det viktigt att man har god samverkan mellan olika yrkesprofessioner, säger Peder Carlsson.
Tittar på systembristerna
När Vårdfokus frågar Sofia Wallström varför flera patienter varken fått träffa läkare eller sjuksköterska fysiskt kan hon inte ge ett klart svar.
— Det är en fråga som i grunden ska ställas till de som ansvarar för vården. Det vi kan konstatera är att man inte har räckt till för att svara upp mot de krav som vi har när det gäller en god och säker vård. Det är där vi lägger fokus, att identifiera den typen av avvikelser, där vi sedan både ställer krav på och förväntar oss förbättringar, säger Sofia Wallström.
Måste bättra sig
Senast den 15 januari 2021 ska regionerna redovisa för Ivo vilka förbättringsåtgärder som gjorts och vad man vidare avser att göra. Besluten riktar sig inte mot enskilda läkare eller andra enskilda personer, utan handlar om hur regionerna tagit sitt övergripande ansvar inom befintlig lagstiftning på systemnivå.
Ivo avser dessutom att i vår genomföra ytterligare journalgranskningar, minst i samma storlek som den nu gjorda. Syftet är att följa upp förbättringsarbetet och kontrollera att personer på äldreboenden får vård utifrån sina individuella behov.
Den del av granskningen som omfattar kommunerna och de privata aktörerna pågår fortfarande. Besluten väntas fattas under december.