Statistik från Arbetsmiljöverket visar att anmälningarna om coronarelaterade arbetssjukdomar ökar vecka för vecka. Enligt de senaste siffrorna har det gjorts 6 663 anmälningar, varav majoriteten gäller vårdyrken. För Vårdförbundets grupper handlar det om 1 803 sjuksköterskor, 18 barnmorskor, 8 biomedicinska analytiker. För röntgensjuksköterskor saknas separat redovisning.

"Måste ta ansvar"

‒ Jag är egentligen inte förvånad, men samtidigt besviken över att man inte lyckats skydda våra medlemmar. Vi vet ju att det funnits en otydlighet när det gäller skyddsutrustning, vi vet att många fått jobba långa pass och att personal flyttats runt. Nu måste arbetsgivarna och politikerna ta ansvar för det här, säger Sineva Ribeiro.

Som det är i dag måste sjukdomstillståndet kvarstå i 180 dagar för att man ska ha rätt till arbetsskadeersättning. Vårdförbundet vill att det ska gälla så fort någon insjuknar i covid-19, eftersom det ger bättre ekonomisk ersättning än vid vanlig sjukskrivning.

‒ När man sätter livsviktiga yrkesgrupper i frontlinjen där de riskerar att smittas måste det också finnas ett fullgott skydd för dem, säger Sineva Ribeiro.

Inget nytt i förhandlingarna

Kravet har framförts i förhandlingar mellan OFR, Offentliganställdas förhandlingsråd, och SKR, Sveriges kommuner och regioner.

‒ Vi har tyvärr inte hört något positivt från SKR när det gäller den frågan, men vi kommer att fortsätta driva detta. Kanske krävs det politiska påtryckningar, för det saknas inte ekonomiska medel, säger Eva Fagerberg, kanslichef på OFR.

Hon säger också att man kommer följa upp hur det bedöms om smittan skett på jobbet.

‒ Vi har en muntlig överenskommelse om att man ska ha en generös syn när det gäller bedömningen om var man smittats. Vi tycker inte att det borde vara ett bekymmer. Om man har arbetat med covidpatienter i vården är det naturligtvis mest sannolikt att man blivit smittad på sin arbetsplats, säger hon.

Viktigt att anmäla

Om man sedan har smittats av kolleger i personalrummet eller av patienter spelar ingen roll för bedömningen. Det ska anmälas som en arbetsskada oavsett var och av vem man smittats på arbetsplatsen. Eva Fagerberg säger att det är viktigt att de som insjuknat själva fortsätter att anmäla.

‒ Det behövs för att vi ska kunna få en bild av hur omfattande detta är.

När Vårdfokus nyligen reste runt i landet och träffade vårdpersonal som arbetat i covidvården mötte vi många som själva insjuknat i covid-19. Sjuksköterskan Maria Enesten blev sjuk efter en månads arbete på covidavdelningen i Varberg och låg hemma i nio veckor.

‒ Det värsta är att det inte går över. Jag har kvar något i halsen och blir fort trött. Det känns otäckt. I vanliga fall är jag en aktiv person som gillar att ha många bollar i luften, men nu går det bara inte, berättade Maria Enesten.

Läs mer: Smittan spreds till sjuksköterskorna: "Det känns otäckt"

Utmattning och PTSD

Vi mötte också flera som var sjukskrivna för utmattning, som hade sömnsvårigheter och kände sig nedstämda och som inte återhämtat sig efter de många månaderna i covidvården under våren och sommaren.

‒ En kollega har fått diagnosen PTSD, posttraumatiskt stressyndrom och flera av oss är sjukskrivna för utmattning. Andra har precis som jag problem med sömn och depression, berättade sjuksköterskan Anna Berglund, som arbetar på sjukhuset i Gävle.

Läs mer: Pandemin har förändrat Anna in i själen

Blir svårt att skala upp igen

Sineva Ribeiro är orolig för de långsiktiga konsekvenserna av covidpandemin.

‒ Vi har medlemmar som kanske inte kommer att kunna arbeta heltid igen, både för att de drabbas av kvardröjande symtom efter att ha insjuknat i covid-19 men också för att de är utmattade och mår psykiskt dåligt. Jag är mycket orolig för hur vården ska kunna skala upp igen när antalet fall återigen ökar.

Hon säger att alla nu måste ta sitt ansvar för att begränsa smittspridningen och se till att inte vården blir lika belastad som under våren och försommaren.

En annan konsekvens hon ser är att vårdpersonalens förtroende för arbetsgivaren och för politiken är skadat på många håll.

‒ Det tror jag är förödande för vårt välfärdssamhälle. Vi förväntas stå i frontlinjen och ställa upp, men det vi bidrar med har inte värderats, säger Sineva Riebiro.