nationell kartläggning

Flera brister i vården av kvinnor efter förlossning

Flera brister i vården av kvinnor efter förlossning
Sedan 1970-talet har tiden som nyblivna mödrar är på bb minskat kraftigt. År 2015 var snittiden nere under två dygn efter vaginal förlossning. Kortare vårdtider ökar risken för att tecken på depression och amningsproblem missas. Arkivbild: Mostphotos

Vården missar ofta att fånga upp psykisk ohälsa och amningsproblem efter förlossning, och det är otydligt vart kvinnor som upplever besvär ska vända sig. Det visar en rapport från Socialstyrelsen, som efterlyser flera förändringar.

18 april 2017

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen gjort en omfattande kartläggning av hur vården efter förlossning fungerar. 

Statistik för 2015 visar att snittvårdtiderna på BB har sjunkit till mindre än två dygn vid vaginal förlossning och tre dygn efter kejsarsnitt. Här finns stora skillnader mellan vårdgivarna. I ett landsting erbjuds förstföderskor utan komplikationer att stanna sex timmar, i ett annat upp till tre dygn.

Missar tecken på depression

Enkätsvar från vårdgivare visar att kortare vårdtider innebär risker. Bland annat hinner man inte alltid upptäcka symptom på psykisk ohälsa som depression. Detta är relativt vanligt efter förlossning – tidigare studier visar att mellan 8 och 15 procent drabbas.

Knappt två tredjedelar av sjukhusen saknar skriftliga rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa hos kvinnorna efter förlossning. Och vart femte sjukhus ger varken muntlig eller skriftlig information till kvinnorna om var de ska söka hjälp om de känner sig nedstämda eller deprimerade.

Glapp i vården efter hemgång

Rapporten pekar också på att det finns ett glapp efter de första sju dagarna då sjukhuset har ansvaret för vården. Efter hemgång undersöks inte alltid kvinnornas hälsa, och sedan dröjer det mellan sex och tolv veckor innan det uppföljande besöket hos mödrahälsovården.

Tidigare studier har visat att 12 procent av nyförlösta kvinnor i Stockholm söker vård på en akutmottagning de närmsta veckorna efter förlossning, bland annat på grund av blödning, infektion eller olika bröstkomplikationer. Detta kan tyda på bristande tillgänglighet i vården eller bristfällig uppföljning.

– Vi har sett att vården är fragmenterad. Därmed blir det ofta otydligt för kvinnan vart hon ska vända sig om hon får problem med bristningar och stygn, blödningar, infektioner eller psykisk ohälsa, säger Emma Lindgren, utredare vid Socialstyrelsen.

För lite amningsstöd

Ytterligare ett problem är amningen, som inte alltid kommit igång ordentligt vid en tidig hemgång. Det kan ta upp emot två veckor innan kvinnan får hjälp av barnavårdscentralen.

– Det är viktigt att kvinnor har tillgång till amningsstöd och vård och behandling vid bröstkomplikationer, säger Emma Lindgren.

Mer kontinuitet och familjefokus

Enligt Socialstyrelsen behövs en ökad kontinuitet och samverkan mellan bb, mödravården och bvc för att skapa större trygghet i vården. I dag möter kvinnor olika barnmorskor före, under och efter graviditeten.

En annan viktig utvecklingspunkt rör möjligheten för barn och föräldrar att vara tillsammans på sjukhuset. Vart tredje sjukhus saknar möjlighet till samvård för mamma och barn när barnet är för tidigt fött eller sjukt. Och endast 37 procent av sjukhusen kan tillhandahålla eget rum till alla familjer med möjlighet för mammans partner att stanna kvar även nattetid.

Vill se flera förändringar

I en debattartikel i Svenska Dagbladet summerar Socialstyrelsen sina slutsatser av kartläggningen:

  • Vården på sjukhuset behöver bli mer familjecentrerad och formas utifrån patienternas behov. Kvinnorna ska ha tid att återhämta sig och få stöd efter förlossningen – och vårdtiden behöver beslutas i samråd med kvinnorna, utifrån både medicinska och andra psykosociala behov. Vården behöver organiseras så att förutsättningar finns för föräldrar och barn att vara tillsammans på bb.
  • Uppföljningen av kvinnors hälsa efter förlossning bör ske tidigare än i dag och vid fler tillfällen.
  • För att uppnå en mer jämlik förlossningsvård i landet behövs en större samsyn. Därför planerar Socialstyrelsen att tillsammans med huvudmän och professionsgrupper samt representanter från patient- och föräldraorganisationer se vilka kunskapsstöd som bör tas fram på nationell nivå.
  • Vården behöver sträva efter en hög grad av kontinuitet.

Socialstyrelsen har även inventerat vilka kunskapsstöd om vården efter förlossning som finns på nationell nivå. Myndigheten har även genom enkäter undersökt vilka önskemål och behov av nya kunskapsstöd som finns inom vården. 

Resultat från kartläggningen

  • 37 procent av sjukhusen kan tillhandahålla eget rum till alla familjer med möjlighet för mammans partner eller barnets pappa att stanna kvar även nattetid.
  • Vart tredje sjukhus följer alltid upp kvinnornas hälsa efter hemgång, medan drygt hälften (56 procent) gör det endast i vissa fall.
  • Totalt 40 av 43 sjukhus kan erbjuda hemgång direkt från förlossningsavdelningen, men det är bara tre sjukhus som då kan erbjuda uppföljning i hemmet med hembesök av barnmorska.
  • Omkring 6–8 veckor efter barnets födelse bör barnhälsovården erbjuda alla nyblivna mammor screening för depressionssymtom med Edinburgh postnatal depressive scale (EPDS). I landstingen erbjuds omkring 70-90 procent detta, men siffran varierar och i ett landsting svarar man att bara hälften fått screeningen.
  • Socialstyrelsens kartläggning visar att merparten av sjukhusen följer upp bristningar av grad III och IV (sfinkterskador) efter hemgång från sjukhuset, däremot inte bristningar av grad II och grad I.

Källa: Socialstyrelsen

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida