Forskare: Vill se längre utbildning för barnmorskor
Barnmorskeutbildningen behöver stärkas och bli längre. Den slutsatsen drar Lena Bäck, som doktorerat med en avhandling om barnmorskestudenternas trygghet när det är dags att gå ut i yrket. "Jag har sett hur de kämpar för att klara av utbildningen på tre terminer", säger hon.
Hur trygga är barnmorskestudenter när de går ut i yrket? Det har Lena Bäck studerat under flera år. En forskning som gjort att hon landat i att utbildningen behöver bli längre. Hon har arbetat som barnmorska på sjukhuset i Östersund i 25 år, varav de senaste åtta åren som enhetschef. Genom åren har hon varit handledare för många barnmorskestudenter.
− Jag har sett hur de blivande barnmorskorna har kämpat för att klara av utbildningen på tre terminer. Det är svårt att få ihop det, inte minst kravet på att bistå vid 50 förlossningar. Steg för steg har man pressat in alltmer i barnmorskeutbildningen, de ska ju inte bara ha kunskap om graviditeter och förlossningar utan även sådant som rör abort, klimakteriet, kvinnomisshandel och mycket annat, säger hon.
Peppades att doktorera
När Lena Bäck fick möjlighet att forska på halvtid med bibehållen lön ville hon titta närmare på barnmorskeutbildningen, särskilt som det är ett outforskat område ur studenternas perspektiv.
Efter fyra år hade hon en licentiatexamen och tre publicerade studier. Men det fanns mer material att jobba vidare med och peppad av sin huvudhandledare, Ingegerd Hildingsson, bestämde hon sig för att fortsätta forska och doktorera.
Resultaten från studierna visar att barnmorskestudenterna generellt upplevde en hög grad av trygghet i att hantera normala graviditeter och förlossningar. Däremot kände de sig inte lika trygga med att hantera komplicerade situationer.
− Även om man lär sig genom erfarenhet och växer in i yrket med tiden så drar jag slutsatsen att det finns behov av att stärka utbildningen och få in mer träning inom områden som rör graviditets- och förlossningskomplikationer.
Vill se förlängd barnmorskeutbildning
Hon anser att det vore önskvärt med en termin till så att utbildningen blir tvåårig. Det önskemålet kom också fram vid intervjuer med studenterna och i diskussioner hon haft med lärare. Ett annat alternativ vore att skapa en längre direktutbildning.
I avhandlingen ingår även studier om betydelsen av handledning och undervisningsmetoder för studenternas tilltro till sin yrkesförmåga. Den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) och lärarledda lektioner, särskilt i kombination med praktisk träning, visade sig vara centrala för studenternas trygghet.
Det som stärkte tryggheten under vfu var att ha en förtroendefull och stödjande relation till handledaren, att vara väl förberedd samt att arbetsmiljön kändes trygg och stödjande och gav utrymme för reflektion.
Motsatsen var handledare som upplevdes som stressade eller ointresserade och nedlåtande attityder.