Forskning: Förlossningsskador sätter spår i kvinnors arbetsliv

En ny avhandling om långtidskonsekvenser av svåra förlossningsbristningar visar att kvinnor riskerar att halka efter både ekonomiskt och karriärmässigt när smärta, inkontinens och depression blir hinder i vardagen.

Det är barnmorskan Katharina Tjernström som har undersökt hälsorelaterad livskvalitet, arbetsliv och kontakter med hälso- och sjukvården hos kvinnor med svåra förlossningsbristningar, grad 3 och 4, när det har gått mer än ett och ett halvt år sedan de fött barn.

Nedsatt arbetsförmåga

Ett centralt fynd är att kvinnor med svåra förlossningsbristningar rapporterade avsevärt sämre fysisk och psykisk hälsa jämfört med den generella kvinnliga befolkningen i landet. En tredjedel upplevde nedsatt arbetsförmåga.

– Det kunde handla om urin- och avföringsinkontinens, smärtproblematik och depression. Vanligast var det med gasläckage, vilket är väldigt pinsamt på jobbet och socialt, säger Katharina Tjernström som är verksam vid Umeå universitet.

Saknade anpassningar

Flera kvinnor berättade att de hade varit tvungna att byta arbetsuppgifter och vissa till och med jobb. Orsaken var inte främst att uppgifterna var för tunga fysiskt, de flesta kvinnorna i avhandlingen hade stillasittande arbeten, utan bristen på anpassningar.

– Att slippa långa arbetsresor och kunna arbeta hemifrån de dagar då besvären var extra svåra var väldigt viktigt. Nyckeln till att få det att fungera var en flexibel arbetsgivare som visade förståelse och stöd.

Svårt att få hjälp

Men att berätta för arbetsgivaren kunde vara ett stort steg. Många brottades med om de skulle lida i det tysta eller våga vara öppna med sina besvär. Kvinnorna beskrev också svårigheter med att få rätt hjälp i vården. Det var otydligt vart de skulle vända sig och i kontakter med vården kunde deras besvär ibland normaliseras.

– Det är som att problemen ingår i paketet efter att man har fött barn och att det är något man får leva med. Det spelade ingen roll vilken profession de mötte, även sjuksköterskor och barnmorskor kunde avfärda besvären som normala. Att få träffa en person som lyssnade och bekräftade dem var väldigt viktigt och som sedan kunde lotsa dem till rätt instans.

Kompetensen ökat

Katharina Tjernström understryker samtidigt att fler vågar vara öppna i dag och att kompetensen i vården har ökat. Kvinnor med svåra förlossningsbristningar följs upp via Bristningsregistret och sedan 2024 finns nationella riktlinjer för bäckenbottendysfunktion.

I framtiden hoppas Katharina Tjernström på fler studier om hur förlossningsbristningar påverkar kvinnor i arbetslivet, och gärna även om de som fått grad 1 och 2-bristningar.

– Men det behövs göras mer. Om jag fick drömma, och hade massor av pengar, skulle jag vilja att kvinnor som fött barn följs upp till ett år efter förlossningen.

Hon skulle helst se att uppföljningarna sker inom mödrahälsovården där barnmorskorna känner kvinnorna sedan tidigare och redan gör efterkontroller vid sex till tolv veckor i dag.

”Bara skrapat på ytan”

Hon blev förvånad över att en del kvinnor tog föräldradagar när de inte klarade att arbeta heltid på grund av sina besvär.

– Så är det ju inte tänkt att föräldraförsäkringen ska fungera. Det blir också en ekonomisk förlust och kvinnorna riskerar att hamna efter både i karriären och i pensionssystemet. Vi har bara skrapat på ytan här, det finns otroligt mycket mer att följa upp.