Forskning

Könsstympning har nästan inget stöd

Könsstympning har nästan inget stöd
Att invandra till ett land där könsstympning är förbjudet påverkar attityden till ingreppen, visar forskningen. Arkivbild: Mostphotos

Få nyanlända somaliska invandrare är för kvinnlig omskärelse och efter några år i Sverige försvinner stödet för ingreppet nästan helt, visar en ny studie från Uppsala.

12 september 2017

När forskarna vid Enheten för internationell mödra- och barnhälsovård vid Uppsala universitet började undersöka frågan var syftet att starta en interventionsstudie för att påverka och förändra nyanlända somaliers attityder till kvinnlig omskärelse och könsstympning.

Positiv utveckling

– Utifrån denna kartläggning och det oväntat låga stödet för kvinnlig omskärelse bland nyanlända har vi beslutat att inte fullfölja studien, som i värsta fall skulle kunna göra mer skada än nytta. Av allt att döma kommer stödet för kvinnlig omskärelse att fortsätta minska i snabb takt även utan vår hjälp, säger Birgitta Essén, professor och ansvarig för forskningen, till Uppsala nya tidning.

Studien omfattade 375 kvinnor och män med ursprung i Somalia som invandrat till Sverige. Resultatet visade att nästan alla deltagare som levt fyra år eller längre i Sverige ansåg att ingrepp som på något vis förändrar kvinnors könsorgan är oacceptabla. Bland nyanlända var det en stor majoritet, mer än nio av tio, som hade samma åsikt. Detta gällde både kvinnor och män som deltog i undersökningen.

Prickning vanligast

Den minoritet som inte var emot all kvinnlig omskärelse stöttade framför allt det mindre ingreppet prickning. ”Med målet att totalt utrota kvinnlig omskärelse behöver vi öka förståelsen och kunskapen om prickning innan vi fattar beslut om hur vi ska gå vidare”, skriver forskarna i rapporten.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida