Nu ska den sexuella hälsan bli mer jämlik

För första gången har Sverige fått en egen SRHR-strategi som ska lägga grunden för en mer jämlik och rättighetsbaserad sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskan Karolina Höög är en av hjärnorna bakom.

När resultatet från den senaste befolknings­undersökningen publicerades 2019 visade det sig att den sexuella och reproduktiva hälsan generellt är god, men att det finns stora skillnader. Personer med migrationserfarenhet, bristande socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättningar och hbtqi tillhör dem som riskerar sämre hälsa och att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Det finns även stora skillnader mellan kön och ålder.

Undersökningen satte också fingret på en rad förbättringsområden för vården och andra aktörer. Det blev startskottet för arbetet med att ta fram en särskild strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, den första i Sverige någonsin. Med den som grund ska det bli enklare att samla alla att arbeta mot samma mål.

Genomsyrar hela livet

Barnmorskan Karolina Höög har varit med under arbetets gång. Hon jobbar som utredare på enheten för sexuell hälsa och hivprevention på Folkhälsomyndigheten.

Varför behövs en särskild SRHR-strategi?
— Det är jätteviktigt av många anledningar. Som det är nu är det så uppdelat mellan sexuell respektive reproduktiv hälsa, men sexualiteten genomsyrar hela livet. Den behöver lyftas även inom förlossningsvården och den somatiska vården. Även om den sexuella hälsan i Sverige är ganska god kan vi inte slå oss till ro med det.

Det övergripande målet är en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen, med fyra delmål och sju åtgärdsområden. Formuleringarna är övergripande och tanken är att regioner, kommuner och andra aktörer ska upprätta handlingsplaner och att arbetsplatser hittar arbetssätt som passar deras egna förutsättningar.

Folkhälsomyndigheten har nu ett tvåårigt uppdrag att nå ut med kunskap om strategin och stötta aktörer att implementera den.

Vad kan barnmorskor göra för att vården ska bli mer jämlik?
— Barnmorskor är centrala inom arbetet och har mycket kunskap att bidra med. Men det finns också förbättringsområden. Hur gör vi på vår mottagning för att vara mer inkluderande? Hur kan vi visa att det är okej att vara en normbrytare? Hur når vi grupper som inte kommer till oss — går det att förbättra tillgängligheten till personer med sämst hälsa?

— Barnmorskor har stora möjligheter att arbeta mer rättighetsbaserat och stärka grupper som behöver det allra mest, säger Karolina Höög.

Strategin i sin helhet hittar du här.