Nya barnmorskor räddar liv i Bangladesh

Varje år dör tusentals mammor och barn i samband med graviditet och förlossning i Bangladesh. Med hjälp av en nyutbildad barnmorskekår ska vården bli säkrare. Vårdfokus besökte Bangladesh och såg unga barnmorskors strävan att rädda liv.
Fläktarna i förlossningsrummet på det statliga sjukhuset Dhaka Medical College and Hospital får den varma och fuktiga luften att rotera. Vågen visar strax över 2 000 gram. Den nyblivna mamman, Mala Akter, har precis fött en dotter. Allt gick bra.
Hon flyttas snart över till observationsrummet för att ta igen sig. Myllret av patienter och anhöriga runt om henne är det sista som Mala bryr sig om. Hon tittar fängslat på sin dotter som om hon är det enda som existerar.

Vad hon ska heta ska Malas familj få bestämma. Däremot vet hon vad hon vill för sin dotters liv.
– Jag vill att hon ska få utbilda sig, ha ett lyckligt liv och en dag få en egen familj, säger hon.
Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Ont om fostervatten
Bara en smal gång skiljer Mala Akters säng från en annan kvinnas. Det har gått en dag sedan hon födde fram ett dödfött barn, en son. Kvinnan var i graviditetsvecka 27 och hade ont om fostervatten. Hon hade känt smärta i magen och blivit remitterad till sjukhuset i Dhaka.
– Barnet rörde sig inte i magen under förlossningen vilket fick oss att undra. Och sedan såg vi att barnet var dött, säger barnmorskan Masuda Khanom.
Det händer att det föds döda barn på sjukhuset, berättar hon.
– Det här sjukhuset är bättre än andra ställen. Patienter remitteras hit, men kommer hit i sista sekund.
Att förlösa ett dött barn gör henne väldigt ledsen.
– En mamma bär ett barn under nio månader. Det finns så mycket hopp om att bebisen ska komma till världen och göra den vacker, säger hon.
Minska dödstalen
Bangladesh har länge kämpat med att få ner antalet dödsfall bland barn och kvinnor i samband med graviditet och förlossning. Landets regering, FN, frivilligorganisationer och biståndsländer som Sverige deltar i kampen. En viktig pusselbit är att öka antalet utbildade barnmorskor.
– På 80-talet introducerade regeringen utbildning för de traditionella barnmorskorna som på den tiden utförde de flesta förlossningarna, berättar Zahirul Islam, hälsorådgivare på svenska ambassaden i Dhaka.
Under nästa årtionde tog FN flera initiativ som fokuserade på den akuta delen av förlossningsvården.
– Personal anställdes, läkare utbildades och rutiner infördes, säger han.
På 90-talet dog 569 per 100 000 gravida i Bangladesh. Motsvarande siffra i Sverige var 8. Nu började de styrande i landet förstå vikten av barnmorskor i förlossningsvården. 2010 lovade Bangladeshs premiärminister att skapa 3 000 tjänster för barnmorskor i landet. Antalet förlossningar med en utbildad person vid kvinnans sida skulle fördubblas från dåvarande 24 procent.
Lyssnar på barnmorskorna
Några år senare startades Bangladeshs första barnmorskeprogram, liksom en påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor. De skulle spridas ut på alla hälsostationer inom primärvården och ge vård dygnet runt.

I dag är Masuda Khanom en av närmare 6 500 barnmorskor i Bangladesh. Hon berättar att hennes läkar- och sjuksköterskekolleger har börjat lyssna på dem, och tagit efter deras arbetssätt.
– Vi ger kvinnor alternativa förlossningspositioner, vi klipper navelsträngen senare. Vi har som regel att amning sker inom en timme och hud mot hud-kontakt uppmuntras.
Sjuksköterskor har varit och är fortfarande viktiga inom förlossningsvården i Bangladesh. Men de är inte expert på samma sätt som barnmorskorna. De roterar dessutom mellan olika avdelningar på sjukhusen, berättar Rondi Anderson, barnmorskespecialist på FN-organet UNFPA, som jobbar med sexuell och reproduktiv hälsa.
– De är kunniga i baskunskaper, men de saknar expertiskunskap som hur en blödning efter en förlossning ska stoppas, säger hon.
Många föder hemma
Storstaden Cox’s Bazar ligger sydost om huvudstaden Dhaka. Ute på en halvö i den Bengaliska viken finns en hälsovårdsinrättning där barnmorskors närvaro gjort stor skillnad. Sedan de första anställdes på kliniken 2016 har antalet förlossningar här ökat från 44 per år till över 400 år 2019.

Munny Akter, klädd i en rock i barnmorskans rosa färg, träffar gravida Jesmine, som är här för kontroll. Hon tar ett blodprov och frågar om Jesmine har problem med att andas. Så pumpar Munny rutinerat upp blodtrycksmanschetten runt hennes arm och mäter sedan magen.
– Det är snart dags för dig, så se till att du har någon som kan skjutsa dig då, säger hon omsorgsfullt.
Minst fyra kontroller före förlossning rekommenderas i Bangladesh, men många gravida går på färre än så. Många kvinnor föder också fortfarande hemma, även om det börjar förändras. Numera söker sig omkring hälften av alla gravida kvinnor till en klinik när de ska föda. Ju högre inkomst en kvinna har, desto mer benägen är hon att föda på klinik, och mest populära är de privata.
”Bästa att kunna hjälpa”
Snart lägger sig nästa patient, Rumi Dey Brishi, på britsen. Hon väntar sitt andra barn och har börjat få värkar.
På frågan hur det känns att hon snart ska föda brister hon ut i ett litet skratt.
– Jag är rädd, säger hon.
Det bästa med att vara barnmorska är att kunna hjälpa kvinnor, tycker Munny Akter.
– Att finnas där för dem i en tid när de verkligen behöver det, när de är väldigt sårbara och känner mycket smärta, säger hon.
Barnmorskans dag 5 maj
I dag uppmärksammas den internationella barnmorskedagen över hela världen. En dag som i år överskuggas av den pågående pandemin.
Kvinnor blir gravida och föder barn oavsett krig, katastrof eller pandemi och behovet av välutbildade barnmorskor är stort.
- Varje år dör 300 000 kvinnor efter att ha drabbats av komplikationer vid graviditet eller förlossning.
- Dessutom dör 2,5 miljoner barn under sin första månad i livet på grund av att de inte har fått tillräckligt bra vård vid förlossningen eller under sina första dagar.
- Med hjälp av barnmorskor skulle man kunna förhindra mer än 80 procent av de här dödsfallen, visar studier.
- Det behövs ytterligare nio miljoner barnmorskor och sjuksköterskor för att nå de globala målen och få en mödradödlighet på mindre än 70 per 100 000 levande födda barn.
Samtidigt gör covid-19-pandemin att resurserna till mödrahälsa riskerar att minska eller försvinna helt när sjukvården ställs om för att hantera covid-19.
Forskare vid Johns Hopkins University har uppskattat följderna av covid-19-pandemin i förhållande till tillgången på god hälsovård:
- Om 15 procent färre förlossningar sker på kliniker eller sjukhus med utbildad personal under ett halvårs tid riskerar 250 000 barn och 12 000 mödrar att dö.
- Det motsvarar en ökning av dödligheten bland barn under fem år med cirka 10 procent i 118 länder.
Kvinnor behöver också preventivmedel och möjlighet till rådgivning och abort. I skuggan av pandemin ökar kvinnors utsatthet och risken för att utsättas för våld.
Källa: Sida och WHO