Kvinnohälsa

Nu ska riktlinjerna vid sena aborter bli tydligare

Abortvård och intensivvård av extremt tidigt födda barn är två helt olika spår inom vården menar Barnmorskeförbundet och Svensk förening för obstetrik och gynekologi som nu fått uppdraget att ta fram ett nytt konsensusdokument om vård vid sena aborter.

När barnläkaren Katarina Strand Brodd för en tid sedan berättade i SVT att hon försökt återuppliva ett foster som visat livstecken efter en sen abort väckte det starka reaktioner. Många inom abortprofessionen var starkt kritiska till läkarens agerande, bland andra Svenska Barnmorskeförbundet och  Svensk förening för obstetriker och gynekologer, SFOG. 

– Det är extremt oprofessionellt och lägger ytterligare en sten på bördan hos kvinnan. Aborter som utförs i vecka 21 handlar oftast om svårt skadade foster och om en situation som kvinnan inte önskat. Att hantera det på det här sättet omyndighetsförklarar kvinnan och hennes behov av vård, sa Mia Ahlberg till Vårdfokus då.

Otydliga riktlinjer

Barnmorskeförbundet och SFOG menade att abortvård och intensivvård av för tidigt födda barn är två helt olika spår, men att riktlinjerna är otydliga när en situation som ovan kan uppstå. De fick även medhåll av Svenska neonatalläkarföreningen.

Den otydligheten har egentligen funnits sedan 2015 då Rättsliga rådet skickat ut ett meddelande till landets kvinnokliniker om att en abort skulle vara avslutad i vecka 21+6. Det har skapat en osäkerhet hur starkt bindande den rekommendationen är och hur den ska tolkas. De båda föreningarna menade att kvinnor i abortvården riskerar att hamna i kläm när riktlinjerna är otydliga.

I inslaget på nyheterna fick Katarina Strand Brodd stöd av Rättsliga rådets ordförande Göran Ewelöf som menade att läkare som låter foster stötas ut levande i vecka 22 inte följer abortlagens bestämmelser. Enligt folkbokföringslagen räknas ett foster som föds i vecka 22 som egen individ.

Professionen vet bäst

I slutet av september kallade därför Socialstyrelsen och Rättsliga rådet Barnmorskeförbundet och SFOG  till ett gemensamt möte om sena aborter där även Svenska neonatalläkarföreningen och Statens medicinsk-etiska råd Smer deltog.

Enligt minnesanteckningar från mötet framkommer det att Rättsliga rådet nu backar angående vårdens agerande i samband med sena aborter. De menar själva att Rättsliga rådet inte ska ha någon åsikt i frågan, utan att det är professionen inom abortvården som fattar beslut om vilka abortmetoder och medicinsk handläggning som är lämpligast. Rättsliga rådets uppdrag stannar vid att ge tillstånd för sen abort i vecka 18+0 till 21+6.

För att återfå allmänhetens förtroende för vården vid sena aborter vill Socialstyrelsen nu:

  • Att Barnmorskeförbundet och SFOG tillsammans skapar ett konsesusdokument för vård vid sena aborter.
  • Att se över möjligheten till att tidigarelägga rutinultraljud och riktade ultraljudsundersökningar för att upptäcka eventuella missbildningar och avvikelser så tidigt som möjligt.
  • Att abortvården organiseras så att den kan säkerställa rätt kompetens och bästa förutsättningar för en god och säker vård.
  • Att informationen till kvinnan om vad en sen abort kan innebära blir tydligare.
  • Att etiska aspekter vid sena aborter lyfts fram.

Rättsliga rådet

Rättsliga rådet är ett självständigt organ med egen beslutsrätt. Det är administrativt knutet till Socialstyrelsen men är fristående från Socialstyrelsens övriga verksamhet. Rådet avgör vissa särskilt angivna ärenden.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida