Starka nätverk ger trygghet till somaliska barnaföderskor
De somaliska kvinnorna skriver in sig senare på mvc och löper större risk för förlossningskomplikationer, men rapporterar bättre psykisk hälsa än svenska barnaföderskor.
Somaliska kvinnor kommer till Sverige efter att ha flytt från krig och våld. Trots det visar de förnöjsamhet och berättar om en stark vilja att gå vidare i sitt nya hemland. Det visar en ny avhandling där somaliska kvinnor har intervjuats om sitt möte med kvinnohälsovården i Sverige.
– Tidigare forskning har visat samband mellan våld, stress och ohälsa hos gravida och i barnmorskans folkhälsoansvar ingår att uppmärksamma våldsutsatthet under graviditeten. Det är viktigt att studera hur mötet med mödrahälsovården fungerar för dessa kvinnor.
Inte utsatta för våld
Det säger barnmorskan Ulrica Byrskog som i dag disputerar på en avhandling om barnmorskans roll i mötet med en ny kultur. Hennes intervjuer med somaliska barnaföderskor visar att de inte ser barnmorskors frågor om våldsutsatthet som en självklarhet. Det ses som en privat angelägenhet, och vid behov av stöd skulle de vända sig till sina egna informella nätverk.
Ingen av dem beskriver sig som utsatt för våld av någon de har en nära relation till.
Ulrica Byrskog blev överraskad över att de somaliska kvinnorna rapporterade bättre psykisk hälsa än de svenska. För dem var starka sociala nätverk och en stark gudstro viktigt, och mer betydelsefullt för välbefinnandet än professionellt samtalsstöd.
Viktigt att se individen
Barnmorskornas syn bekräftar kvinnornas egna berättelser. De beskriver dem som resursstarka, trots svåra erfarenheter av att vara flykting. Barnmorskorna understryker också hur viktigt det är att se individen och inte bedöma någon utifrån etnicitet eller religion.
En viktig roll i mötet med de somaliska kvinnorna är att vara en länk in i det nya samhället.
– I vårdmötet är tid, tillit, dialog med hjälp av tolk och navigering till rätt stöd i det svenska samhället viktiga komponenter. Ett samarbete – dels med somaliska nätverk, dels mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst – kan bidra till ett bättre stöd för svensksomaliska familjer, säger Ulrica Byrskog.