Kvinnohälsa

Stödsamtal hjälper men botar inte förlossningsrädsla

Stödsamtal hjälper men botar inte förlossningsrädsla
Barnmorskan Birgitta Larsson såg att information, delaktighet och kontinuerlig närvaro skapar trygghet för den förlossningsrädda kvinnan.

Förlossningsrädda kvinnor som får stödsamtal under graviditeten blir sällan av med sin rädsla helt. Men många klarar att hantera oron, visar barnmorskan Birgitta Larsson i sin avhandling.

När barnmorskan Birgitta Larsson frågade förlossningsrädda kvinnor ett år efter förlossningen om de fortfarande kände rädsla svarade de allra flesta ja, trots att de hade fått extra stöd under graviditeten.

Sedan slutet på nittiotalet kan gravida som känner stark rädsla för att föda barn få extra stöd i form av samtal med en erfaren förlossningsbarnmorska, ofta kallad Aurorabarnmorska. Namnet kommer från den första verksamheten som startade, Auroramottagningen vid Östra sjukhuset i Göteborg.

Klarar att hantera rädslan

Att kvinnorna fortfarande känner rädsla efter stödsamtalen kan tyckas nedslående för såväl kvinnorna som för vården.

– Men samtidigt berättade flera kvinnor att de var nöjda med förlossningen, för de hade kunnat hantera rädslan och den påverkade dem inte lika mycket längre. De kände sig stärkta av samtalen och upplevde en större tillit till den egna förmågan, berättar Birgitta Larsson.

Svaren från kvinnorna ingår i Birgitta Larssons avhandling Treatment for childbirth fear with a focus on midwife-led counselling: A national overview, women’s birth preferences and experiences of counselling. I fredags lade hon fram den vid Uppsala universitet.

Stödet varierar 

I den första av de fyra delstudierna undersökte Birgitta Larsson hur landets förlossningskliniker organiserar barnmorskeledd stödverksamhet för förlossningsrädda. Av landets 45 förlossningskliniker fick hon svar från 43 stycken.

Det visade sig att stödet till förlossningsrädda varierar stort. Vid vissa kliniker finns specialutbildade barnmorskor med kbt-kompetens och egen mottagningstid medan andra inte avsätter någon planerad tid för barnmorskorna att genomföra samtalen på. Det saknas generella riktlinjer vad som ska ingå i barnmorskans kompetens för att genomföra samtalen.

Med hjälp av frågeformulär och intervjuer har hon i tre olika studier undersökt hur kvinnorna upplever barnmorskeledda stödsamtal vid förlossningsrädsla. Resultatet visar att ungefär dubbelt så många kvinnor med förlossningsrädsla som fått behandling hade en negativ förlossningsupplevelse i jämförelse med kontrollgruppen som inte hade någon förlossningsrädsla.

Samtidigt var drygt 80 procent av de förlossningsrädda nöjda eller mycket nöjda med samtalsstödet de fått. De uppgav att stödsamtalen med barnmorskan stärkt dem och att stödet från förlossningsbarnmorskan varit mycket viktigt.

Färre kejsarsnitt

Resultatet visar också att önskemål om att föda med kejsarsnitt minskade under graviditeten när kvinnorna fick stödsamtal och majoriteten födde vaginalt. Samtidigt uppgav flera kvinnor ett par månader efter förlossningen att de skulle föredra ett kejsarsnitt vid en kommande förlossning.

För Birgitta Larsson kommer intresset för ämnet naturligt. När hon hade arbetat fem år som barnmorska på Sundsvalls sjukhus blev hon tillfrågad om hon ville arbeta med förlossningsrädda kvinnor. Hon tvekade inte en sekund.

– Det är ett viktigt område att arbeta med och jag gillar att prata med människor, säger hon frankt.

Det är precis vad stödet till förlossningsrädda handlar om. Genom samtal med en erfaren barnmorska får kvinnan sätta ord på sin oro och på så sätt förbereda sig inför den kommande förlossningen. Här kan hon berätta om skräcken för smärtan och oron för att spricka från underliv till ändtarm. Om rädslan för att barnet eller hon själv ska skadas eller i värsta fall dö och om oron för att tappa kontrollen. Målet är att kvinnan ska få en så lugn och trygg förlossning som möjligt. 

Kontinuerligt stöd

Efter fyra års hårt slit med avhandling och delvis kliniskt arbete parallellt kommer Birgitta Larsson att arbeta med barnmorskeutbildningen på Mittuniversitetet. Forskningen släpper hon dock inte. Närmast ligger uppföljning av projektet Barnmorska hela vägen i Sollefteå, som Vårdfokus skrivit om tidigare. Det är ett så kallat caseload projekt som betyder att en och samma barnmorska följer den gravida från första besöket inom mödravården, till förlossningen och eftervården. 

– Det känns otroligt spännande och jag tror att det är precis det här som många förlossningsrädda kvinnor behöver för att känna sig trygga, säger hon. 

Om förlossningsrädsla

Ungefär var femte kvinna har en så svår förlossningsrädsla att den psykiska hälsan och vardagslivet påverkas.

Förekommer oftare hos kvinnor som har

  • psykisk ohälsa som ångest och depression,
  • låg självkänsla
  • låg tilltro till sin förmåga att klara en förlossning
  • varit utsatta för övergrepp

Rädslan ökar risken för långdragen förlossning och akut kejsarsnitt.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida