Sexuell och reproduktiv hälsa

Stora kunskapsluckor om vestibulit bland vårdpersonal

Stora kunskapsluckor om vestibulit bland vårdpersonal
Vestibulit ökar risken för att även drabbas av andra smärtsjukdomar, psykisk ohälsa och återkommande svampinfektioner. Sjukdomen kan påverka fertiliteten negativt och öka risken för allvarliga bristningar vid förlossning. Arkivbild: Mostphotos

Många kvinnor som söker vård på grund av vestibulit får fel diagnos och fel behandling. Ibland blir de inte trodda eller så upplever de att problemen skylls på deras sexvanor. Det visar en ny rapport om vestibulit som Socialstyrelsen har gjort.

Vestibulit är en smärtsjukdom som innebär att det gör ont i slidöppningen vid beröring. Många upplever kraftig smärta vid exempelvis samlag.

Socialstyrelsen presenterar i dag en kartläggning av hur vanligt det är med vestibulit samt vilken vård kvinnorna får. Resultaten är nedslående.

Fel diagnoser

– Flera patienter har i intervjuer påtalat att de trots många vårdbesök fått felaktiga diagnoser och felaktig behandling. Vissa beskriver det som en ”kamp” för att få tillgång till specialiserad vård för vestibulit, säger Hanna Mühlrad, utredare vid Socialstyrelsen.

Men det råder inte bara kunskapsbrist. Många kvinnor upplever dessutom att de inte blir trodda eller att de skuldbeläggs.

– Flera beskriver det som en stigmatiserande sjukdom eftersom den rör tabubelagda frågor kring kvinnlig sexualitet och det händer att patienter upplever att deras sexvanor lastas för att sjukdomen uppkommit, säger Hanna Mühlrad.

Socialstyrelsens kartläggning visar att antalet vestibulitdiagnoser och vårdtillfällen fördubblades mellan 2006 och 2016. Under den här tioårsperioden vårdades nära 9 000 kvinnor mellan 15 och 44 år för vestibulit inom den specialiserade öppen- och slutenvården.

Osäkra siffror

Men siffrorna är i högsta grad osäkra, eftersom olika diagnoser används. Räknas även samlagssmärta, vaginism och andra relevanta diagnoser in i statistiken rör det sig om närmare 54 000 kvinnor.

Inte nog med det. Vestibulit som upptäcks vid besök på ungdomsmottagningar, i primärvården eller hos en barnmorska räknas inte ens med i något register. Mörkertalet kan med andra ord vara stort.

– Kartläggningen visar tydligt att tillgången till vård för vestibulit behöver förbättras och att det behövs mer kunskap om diagnostisering och behandling. Socialstyrelsen planerar därför att fortsätta dialogen på området med landstingen och andra aktörer. I samband med detta ser vi också över möjligheten till ett kunskapsstöd, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida