Barnmorska

Hon läser av både bilder och människor

Hon läser av både bilder och människor
”Teknikintresset gjorde att ultraljud kändes som en spännande utmaning”, säger Christina Nyberg Österström. Foto: Julia Sjöberg

Ultraljudsbarnmorskan Christina Nyberg Österström möter blivande föräldrar i både glädje och oro. Det är en roll som kräver erfarenhet, precision och ord som vägs med omsorg och försiktighet.

Bakom de ljusblå gardinerna skvalar Göteborgsregnet, och gör undersökningsrummet mer dunkelt än vanligt. Ultraljudsbarnmorskan Christina Nyberg Österström står vid ultraljudsapparaten, skrollar och klickar när hon flyttar runt och sparar bilder från det senaste besöket.

– Föräldrarnas första fråga är ju alltid: ”Ser allting bra ut?” Och i de allra flesta fall ser vi ingenting som är avvikande, säger hon.

Vi befinner oss på Masthuggets ultraljudsmottagning i Göteborg. Här görs tidiga ultraljud, tillväxtkontroller och kub-undersökningar som kan visa kromosomavvikelser. Rutinultraljuden runt vecka 18–20 utförs däremot på Östra sjukhuset.

– Vi fokuserar på de tidiga undersökningarna där man bland annat kan datera graviditeten, fastställa eventuell tvillinggraviditet och titta på nackuppklarningen.

Du behöver ha en chef som tror på dig, för utbildningen är dyr och tar mycket tid. Vissa betalar den till och med själva.

Ord måste vägas med försiktighet

Det är upp till den gravida att besluta om kub-test, men över 35 års ålder erbjuds det eftersom sannolikheten för exempelvis Downs syndrom ökar med åldern. Christina Nyberg Österström visar på en testbild:

– Bakom nacken finns två membran, och däremellan finns vätska. Det är den här vätskespalten, nackuppklarningen, som vi tittar på. Om den är större än förväntat kan det tyda på att något inte stämmer.

– Här kommer vi in på en av de största utmaningarna med att vara ultraljudsbarnmorska: att leverera besked där orden måste vägas med försiktighet och omsorg. Om hon skulle säga: ”Jag är hemskt ledsen, men det ser ut som att barnet kan ha en kromosomavvikelse”, har hon redan färgat beskedet.

– Därför säger jag: ”Nu ser det ut som att nackuppklarningen är större än förväntat, och att ni hamnat inom ramen där det är en förhöjd sannolikhet för en kromosomavvikelse. Vill ni gå vidare för att få ett säkrare svar?”

En del ser det som en diagnos, ”nu har vi fått ett sjukt barn”. Det är viktigt att förklara att en förstorad nackuppklarning inte behöver innebära att det är något fel, menar Christina Nyberg Österström.

Dyr utbildning för barnmorskor

Ibland visar ultraljudet att fostret inte längre lever – trots att den gravida inget märkt, eftersom graviditeten är i ett tidigt skede. Hon beskriver hur viktigt det är att låta sorgen få ta plats. Inte förminska den, men heller inte överförklara.

– Det är en ömtålig balansgång. Få barnmorskor i Sverige har den vidareutbildning som krävs för att bli ultraljudsbarnmorska.

– En arbetsplats kan erbjuda utbildning, ofta efter att du har jobbat ett tag. Du behöver ha en chef som tror på dig, för utbildningen är dyr och tar mycket tid. Vissa betalar den till och med själva, säger hon.

Ultraljud – ljud som blir bild

  • Ultraljud är ljudvågor med så hög frekvens att vi inte kan höra dem. När ljudvågorna sänds in i kroppen studsar de tillbaka olika beroende på vad de träffar. Apparaten mäter ekot och skapar en bild – en metod som kallas pulsekoteknik.
  • Efter Titanics förlisning 1912 utvecklades tekniken som ekolod för att upptäcka isberg. På 1950-talet började läkare använda ultraljud inom medicinen. Den skotske läkaren Ian Donald visade då de första tydliga bilderna av foster i livmodern.
  • Till skillnad från röntgen använder ultraljud ingen strålning. Dessutom är tekniken billigare och snabbare. I dag genomgår omkring 97 procent av alla gravida kvinnor i Sverige minst en ultraljudsundersökning under graviditeten.

Källa: Tekniska museet (tekniskamuseet.se)

Christina Nyberg Österström hade lång erfarenhet av barnsjukvård innan hon blev barnmorska.

Sedan dess har hon arbetat på ungdomsmottagning, förlossning och mödravård. Teknikintresset gjorde att ultraljud kändes som en spännande utmaning.

– Jag började egentligen i fel ände. Kub är en certifiering efter grundutbildning i rutinultraljud, men jag fick chansen att börja där. Min dåvarande överläkare såg att jag hade känsla för det och lät mig vidareutbilda mig. När reglerna sedan ändrades behövde jag även gå den fullständiga utbildningen i rutinultraljud, och det var jättebra.

Vi måste hitta ett sätt att utbilda fler medan de erfarna fortfarande finns kvar och kan lära upp.

Utbildningen var både rolig och tuff. Det kan se lätt ut när någon erfaren gör ultraljud, menar hon, men det kräver träning, tålamod och fokus.

– Det är som att lära sig ett nytt språk.

Olika löner på olika håll i landet

Ultraljudsutvecklingen går snabbt och kräver ständig fortbildning. Programmen blir allt mer AI-baserade och kan föreslå vad de tror att man ser, men ännu är de inte tillförlitliga utan kräver en del handpåläggning.

Det kollegiala stödet är allt, säger Christina Nyberg Österström. De tre ultraljudsbarnmorskorna samarbetar tätt, diskuterar bedömningar och delar erfarenheter varje dag.

– Det är nästan som handledning. Och så tränar vi tillsammans efter jobbet. Det är bra för kroppen, men också för gemenskapen.

Ultraljudsbarnmorskan Christina Nyberg Österstrom sitter i en brun soffa tillsammans med två kollegor på vardera sida. De har alla uppsatt hår och är iklädda blå arbetskläder. De sitter avslappnade i soffan med varsin kopp i handen och pratar med varandra.
Det kollegiala stödet är jätteviktigt och fungerar nästan som handledning, säger Anette, Christina och Annika. Foto: Julia Sjöberg

Samtidigt finns en oro för framtiden. Många ultraljudsbarnmorskor närmar sig pensionsåldern och nyrekryteringen går långsamt.

– Vi måste hitta ett sätt att utbilda fler medan de erfarna fortfarande finns kvar och kan lära upp.

Lönerna varierar mellan olika delar av landet. Christina berättar att kollegor ofta jämför i forum på nätet: ”Hur ser det ut i Lund? Hur ser det ut i Kalix?” Själv är hon nöjd, tycker att hon klarar sig bra på sin lön och att hon hade gjort samma val igen.

– Jag visste ju att man inte väljer vårdyrket för pengarna, men det är ett väldigt stimulerande och roligt jobb. Och det är svårt att sätta ett värde på den där känslan – när man just har visat föräldrarna deras framtida barn som rör sig där i magen, säger hon.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida