Hon forskar om lömsk bakterie: ”Viktigt att förstå den bättre”
I åtta år har biomedicinska analytikern Lorraine Eriksson studerat bakterien som ger upphov till invasiv meningokockinfektion. I maj lade hon fram sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Bakterien Neisseria meningitidis kan vara helt ofarlig och finns ganska ofta i övre luftvägarna även hos helt friska personer. Men den är lömsk, för i vissa fall ger den upphov till invasiv meningokockinfektion som kan leda till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
− Insjuknandet kan gå fort och snabbt bli allvarligt. Dessutom drabbar det ofta barn och ungdomar, så det är en väldigt otäck bakterie och därför är det viktigt att hitta sätt att förstå den bättre, säger Lorraine Eriksson.
Det har hon själv ägnat sig åt sedan 2016 då hon blev anställd som doktorand på Laboratoriemedicin inom Klinisk mikrobiologi vid Universitetssjukhuset i Örebro. Tjänsten har gett henne möjlighet att forska på deltid och arbeta med rutindiagnostik på molekylära laboratoriet resterande tid. Nu är hon klar med sin doktorsavhandling.
Vissa blir sjuka – andra inte
− I vår forskning har vi försökt hitta förklaringar till att vissa personer kan bära på den här bakterien utan att bli sjuka medan andra får allvarlig sjukdom. I delar av min avhandling har jag studerat bakteriernas genetiska variationer. Är det något som har förändrats hos bakteriernas arvsmassa som kan förklara att de orsakar invasiv meningokockinfektion?
Meningokocker delas in i olika serogrupper samt i klonala komplex (CC). Det finns 12 olika serogrupper. De vanligaste som orsakar sjukdom är A, B, C, Y och W. I Sverige har serogrupp Y och W haft hög incidens de senaste åren. Tidigare betraktades de som sällsynta orsaker till invasiv meningokockinfektion vilket antyder att det har skett förändringar i deras förmåga att orsaka sjukdom.
− Resultatet visar att ökningen av serogrupp W i Sverige beror på en specifik genetisk variant som även har ökat i många andra länder och det verkar som att den är väldigt spridningsbenägen.
Vill fortsätta forska – och jobba som biomedicinsk analytiker
Trots åtta år med Neisseria meningitidis har Lorraine Eriksson inte tröttnat på bakterien, utan hennes plan är att fortsätta forska och arbeta parallellt. I andra delar av avhandlingen har Lorraine Eriksson hittat specifika gener som skiljer mellan bakterier som ger bärarskap och de som ger sjukdom.
− Nu när jag har disputerat kan jag driva projekt som jag tycker är intressanta. Jag skulle gärna vilja titta på RNA, alltså hur bakteriens gener uttrycks. Kan det finnas en förklaring där till att vissa personer som bär på bakterien blir sjuka medan andra inte blir det, trots att bakteriens arvsmassa är liknande?