Student

Därför hoppar fler biomedicinska analytiker av utbildningen

Därför hoppar fler biomedicinska analytiker av utbildningen
Att få in tydligare yrkesanknytning tidigt i utbildningen kan vara ett sätt att minska avhoppen, tror programansvariga på lärosätena. Foto: Getty image.

Endast drygt hälften av studenterna på biomedicinska analytikerprogrammen tar ut en examen. Vårdfokus har frågat de programansvariga på lärosätena vad som krävs för att fler ska klara utbildningen.

Trots att antalet antagna på utbildningarna till biomedicinsk analytiker ökat stadigt under många år har antalet examinerade inte ökat i samma takt. Det visar en ny rapport från Nationella vårdkompetensrådet.

Examensfrekvensen har sjunkit från 67 procent för de som började utbildningen 2006 till 56 procent för de som började 2016. I dag är biomedicinsk analytiker en av de legitimationsgrundande yrkesutbildningarna som har lägst examensfrekvens.

Flest avhopp i början

Fyra av fem studerande på utbildningen är kvinnor. Bland dem har examensfrekvensen sjunkit från 70 till 58 procent. Männen tar examen i ännu lägre grad, där har examensfrekvensen sjunkit från 54 till 50 procent.

Rapporten visar att de flesta studenterna hoppade av under termin ett och två. En förklaring till det kan vara att de som har oavslutade studiemoment inte får fortsätta på termin tre. Men en stor del av avhoppen sker också under termin fem. Det kan bero på att det är ganska vanligt att studenter som genomfört större delen av utbildningen, men inte tagit sig hela vägen till examen, ändå erbjuds anställning med arbetsuppgifter som motsvarar en biomedicinsk analytikers.

Det här gör lärosätena

Vårdfokus har frågat de programansvariga vid lärosätena hur de ser på rapporten och vad de gör för att minska avhoppen. Karin Bouma och Lars Frelin vid Karolinska institutet har sammanställt svar från Karolinska, Sahlgrenska akademin, Uppsala universitet, Malmö universitet och Örebro universitet.

Vad har ni för tankar och förklaringar till att examensfrekvensen sjunkit?

”Att öka antalet utbildningsplatser, som skett under de senaste 15-20 åren, ser bra ut på pappret då biomedicinska analytiker är ett bristyrke och vården är i stort behov av att fler utexamineras. Fler platser leder dock till att fler studenter hoppar av eller inte klarar studierna. Då kan den procentuella andelen som utexamineras bli lägre, även om antalet utexaminerade ökat. Just nu håller vi på med en grundlig översyn och analys av genomströmningen vid respektive lärosäte. Den hoppas vi kunna presentera innan sommaren.”

Vad beror de många avhoppen på?

”Samtliga lärosäten arbetar aktivt för att minska antalet avhopp. Men vi kommer alltid att se en viss mängd studenter som avslutar sina studier i förtid. Det har flera orsaker, en är att vår utbildning har bland de yngsta studenterna som antas till universitetsstudier. Många kommer direkt från gymnasiet. Avhoppen sker därför av anledningar som att de inser på ett tidigt stadium att utbildningen inte passar dem, de antas till andra utbildningar, reser utomlands, börjar arbeta, bildar familj och en del klarar helt enkelt inte av studierna. En del arbetar också parallellt vilket gör det svårt att klara studierna.”

Vad gör ni för att minska antalet avhopp?

”Vi tycker det är viktigt med en tidig yrkesanknytning så studenterna får insikt i vad de studerar till redan under första terminen. Sedan några år tillbaka har vi därför en kurs som handlar om vilka analyser och undersökningar som en biomedicinsk analytiker arbetar med. På lång sikt skulle vi behöva ännu tydligare yrkesanknytning tidigt i utbildningen. Det vill vi få in i den nya utbildningsplanen som vi just börjat arbeta med.

Studenter som har svårt att klara studierna försöker vi stötta på olika sätt. Vi har ett nära samarbete med Studentkåren kring detta. Från olika utvärderingar och enkäter ser vi att vissa av våra studenter lider av psykisk ohälsa, har en obalans mellan studier och privatliv, sover för lite och känner sig stressade. Vi erbjuder stöd och hjälp via studievägledning, studenthälsan och pedagogiskt stöd.

Vi ser också att en del av studenterna som hoppar av gör det på grund av språkliga hinder. En kurs i svenska språket med fokus på medicin och vetenskap är något som vi och flera andra grundutbildningar skulle ha stor nytta av.”

Vad skulle krävas för att öka examensfrekvensen?

”Den biomedicinska analytikern behöver synas och bli mer känd för det livsviktiga jobb som utförs. Pandemin har till viss del hjälpt till, men en biomedicinsk analytiker kan arbeta med så mycket mer än att utföra PCR-tester på labb. Bredden och yrkets mångfald behöver lyftas.

Den låga livslönen måste åtgärdas. Det är inte hållbart att en biomedicinsk analytiker har en lägre ingångslön och sämre löneutveckling än andra medellånga akademiska vårdyrken. Politikerna behöver göra en satsning nu för att inte förlora fler yrkesverksamma. Om livslönen ökar blir yrket mer attraktivt och det kommer i förlängningen att leda till ökad examensfrekvens.

Vi behöver även tydliga karriärvägar för biomedicinska analytiker. Ett steg i rätt riktning är utbildning på avancerad nivå som utvecklas vid flera lärosäten. Det kan vara starten för en nationellt reglerad specialistutbildning som skulle lyfta yrkets status.”

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida