Många falska svar med snabbtester
En utvärdering av snabbtester för covid som används inom vården i Sverige visar att en stor andel ger felaktiga resultat – både falskt negativa och falskt positiva svar.
Det är Equalis, som arbetar med att kvalitetssäkra diagnostik, som står bakom undersökningen av snabbtester. I maj erbjöd de alla regioner att delta i ett kvalitetssäkringsprogram av snabbtesterna. Totalt skickades 434 kit ut, bestående av tre olika prover. Två av dem innehöll covidvirus och var alltså positiva medan ett saknade virus och var negativt.
Bedömningen gjordes sedan med de vanliga snabbtester som vården använder sig av. Akutmottagningar, vårdcentraler och laboratorier, särskilda boenden och vårdavdelningar i 16 län har deltagit i blindtestet.
Vart tredje var fel
Resultaten visar att av de positiva proverna klassades 33 procent fel. Det innebär att om det varit prover från riktiga patienter skulle en betydande andel fått svaret att de var friska trots att de i själva verket hade covid.
Av de negativa svaren var det 2 procent som klassades fel.
Att så många tester gav falska resultat tycks bero både på var de analyserades och vilket test som användes.
Alla prover som analyserades på sjukhuslaboratorier klassades rätt. Även vårdcentralerna hade en låg andel falskt negativa svar. Däremot stack vårdavdelningarna på sjukhus ut med 48 procent felaktiga svar.
Stora skillnader mellan testerna
Totalt användes åtta olika snabbtester när undersökningen gjordes och resultaten visar på stora skillnader mellan dem. På de akutmottagningar där Humasis test användes bedömdes 46 procent falskt negativa jämfört med testet från Abbott som hade 6 procent falskt negativa svar.
Equalis experter konstaterar att det ändå är svårt att uttala sig om hur stor del av skillnaderna som beror på själva testet och hur stor del som beror på handhavandefel. Troligtvis är det en kombination.
Här hittar du hela undersökningen av snabbtesterna.