Covidforskning

Pandemin gjorde forskaren Julia till företagare

Pandemin gjorde forskaren Julia till företagare
Biomedicinska analytikern Julia Wigren Byström är både vd och anställd forskare vid Umeå universitet. Foto: Emil Byström

Det tog bara tre månader för biomedicinska analytikern Julia Wigren Byström och hennes kollegor att utveckla ett antikroppstest för covid-19. Nu används det både kliniskt och i forskningsstudier.

När Världshälsoorganisationen i mars 2020 deklarerade att det nya viruset sars-cov-2 var en pandemi tänkte Umeåforskaren Julia Wigren Byström att det snart kommer att finnas ett stort behov av antikroppstester.

I dag är hon vd för ett företag som levererar och analyserar antikroppstester och har omfattande uppdrag för vården, forskningen och Folkhälsomyndigheten.

− Ja, det har varit ett väldigt intensivt och lärorikt år, säger hon på telefon från labbet på universitetet i Umeå där hon har sin arbetsplats.

Alltid jobbat med forskning

Julia Wigren Byström blev klar med sin utbildning till biomedicinsk analytiker 2010 och valde direkt att jobba med forskning. På institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet har hon ingått i olika forskningsprojekt kring herpesvirus och på senare år sorkfeber. Men när pandemin kom började hon tillsammans med sina kollegor att utveckla ett antikroppstest för det nya coronaviruset.

Via ett internationellt samarbete kring hantavirus, där sorkfeber ingår, kunde forskargruppen tidigt få tillgång till den genetiska koden för proteiner på det nya viruset som sedan kunde användas i utvecklingen av antikroppstestet. Tack vare ett samarbete med Norrlands universitetssjukhus fick de snabb tillgång till patientprover som behövdes för att utvärdera testet.

Såg knappt familjen

− Jag jobbade nästan dygnet runt. Det tog bara tre månader att utveckla ett antikroppstest som var kliniskt validerat och kunde börja användas på labbet vid universitetssjukhuset i Umeå, berättar Julia som knappt såg sin familj under den här tiden.

Hon var oftast på plats tidigt om morgnarna och kom ibland inte hem förrän vid 22-tiden på kvällarna när hennes fyraåriga dotter redan sov för länge sedan.

Deras test har visat sig ha mycket hög känslighet för att upptäcka antikroppar mot viruset. I en utvärdering av olika tester som gjorts av Folkhälsomyndigheten låg det i topp.

Så fungerar antikroppstestet

  • Antikroppstestet baseras på Elisa-teknik (enzyme-linked immunosorbent assay). Serum eller kapillärt blod tillsätts i brunnar i en 96-hålsplatta som innehåller renat ytprotein (spikeprotein) från viruset sars-cov-2.
  • Om det finns specifika antikroppar mot viruset i blodet binder dessa antikroppar till spikeproteinerna i brunnarna.
  • Virusantikropparna detekteras med hjälp av en sekundär antikropp kopplat till ett enzym och ett substrat.
  • En färgomvandling sker i brunnarna, som gör att förekomsten av antikroppar kan mätas kvantitativt med en spektrofotometer.

Nästa steg blev att utveckla en enklare testmetod för att folk skulle slippa besöka en vårdcentral för att lämna ett venöst blodprov till antikroppstesterna.

Startade företag

− Vi började titta på ett kit för hemtestning där man tar ett stick i fingret, och droppar lite blod på ett filterpapper som man sedan skickar in för analys, berättar Julia.

Ett samarbete startades med företaget Capitainer som utvecklat ett provtagningskort baserat på Dried blood spot-teknik. Verksamheten växte och tillsammans med två kollegor startade Julia Wigren Byström företaget Xerum.

Julia Wigren Byström har utvecklat ett provtagningskit för enkel hemtestning av antikroppar mot covid-19. Foto: Emil Byström
Julia Wigren Byström har utvecklat ett provtagningskit för enkel hemtestning av antikroppar mot covid-19. Foto: Emil Byström

− Antikroppstestet var från början en forskningsprodukt och vi behövde starta ett företag för att kunna kommersialisera det.

I mars i år lanserades hemtestet i Region Västerbotten och sedan dess har tusentals personer beställt provtagningskit.

− Det är så mycket som ska falla på plats när man ska lansera en helt ny metod, så många kontakter som ska tas och så många beslutsnivåer som man behöver ta sig igenom. Ändå har allt gått väldigt fort och samarbetsviljan har varit hög.

Uppdrag för Folkhälsomyndigheten

I våras fick företaget också ett stort uppdrag från Folkhälsomyndigheten som ville ta reda på hur stor andel av befolkningen som hade antikroppar mot coronaviruset. Över 3 000 provtagningskit skickades ut från företaget som även analyserade dem, skickade ut personliga svar och överförde resultaten till Folkhälsomyndigheten. Studien visade att omkring 33 procent av befolkningen då hade påvisbara nivåer av antikroppar i blodet.

Nu när många är vaccinerade är behovet av antikroppstestning inte lika stort. Men ett minst lika intressant område är uppföljning av vaccineringarna.

− I september påbörjar vi en forskningsstudie av hur länge man har antikroppar efter vaccinering. Vi följer antikroppsnivåerna hos äldre på särskilda boenden för att kunna se hur nivåerna förändras över tid. Det görs bland annat för att se när det kan vara aktuellt med en tredje dos, berättar Julia.

Stolt över att vara biomedicinsk analytiker

Hon är stolt över att vara biomedicinsk analytiker och över den kraftsamling som yrkeskåren har gjort under pandemin.

− Samhället har biomedicinska analytiker att tacka för så mycket. Jag hoppas att alla kan känna sig stolta över sin insats och att fler utomstående ser vilken viktig roll biomedicinska analytiker har.

Själv kommer Julia Wigren Byström att fortsätta både med forskning och företagande.

− Jag gillar att se hur det jag gör kommer till direkt nytta. Samhällsnyttan och kopplingen till forskningen är väldigt viktig för mig och för vårt företag.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida