Coachning i vården: Absolut!

Efter att länge ha använts inom idrotten har det under senare år blivit en etablerad metod också inom arbetslivet. ?

Fungerar coachning i vården? Absolut, svarar Caroline Olsson, ledarskapsstrateg på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. ?

— Det går knappast att ställa kravet att alla chefer inom vården ska vara professionella coacher. Men ett coachande förhållningssätt går att träna och använda i vilken verksamhet som helst. ?

Det handlar om att ha en tilltro till människors förmåga att utvecklas, ta ansvar och komma till insikt. Hur utvecklar man ett sådant förhållningssätt? ?

— Främst genom att träna sin förmåga att lyssna och ställa frågor. Som chef är man ofta resultatorienterad och drivande och har lätt att själv leverera svaren för att snabbt komma till resultat. Om man vill frigöra medarbetarnas kompetens att ta ansvar och på sikt ta fler beslut själva gäller det att ha is i magen och vara öppen för medarbetarnas svar. ?

För chefer som ofta själva tar på sig ett stort ansvar och löser många akuta problem på egen hand kan ett coachande ledarskap starta en förändring mot ökad delegering och mer självständiga medarbetare. ?

Ur medarbetarnas perspektiv kan ett coachande ledarskap leda till ett större engagemang och en ökad medvetenhet om den egna potentialen. För chefen kan det också ge vidgade perspektiv. ?

— Du får ofta svar som du inte har kunnat tänka ut på egen hand, säger Caroline Olsson. ??

Men det handlar inte enbart om att må bättre själv eller förbättra relationen till enskilda medarbetare. Coachning utvecklar hela verksamheten. Ju fler som tänker och engagerar sig, des­to större möjligheter för kloka beslut. ?

Carolina Lundberg, öppenvårdschef vid kirurgcentrum på Norrlands universitetssjukhus, använder sig sedan flera år av ett coachande ledarskap, som hon anser är ett bra sätt att ta fram vars och ens goda egenskaper och resurser. Det höjer kompetensen hos hela arbetsgruppen. ?

På mottagningarnas veckomöten brukar hon inleda med en kort information för att därefter öppna för deltagarna att lyfta aktuella frågor. ?

— I stället för att direkt tala om hur jag tycker att vi ska tackla olika problem ställer jag frågor som: Vilka tankar har du? Vad tycker ni att vi ska göra för att lösa detta? Det skapar delaktighet, men är också ett sätt för mig att delegera. Det ger en tydlig signal om att det inte går att komma till jobbet och klara sina arbetsuppgifter enbart utifrån sina egna premisser. Det är helheten som gäller.

Hur gör man för att tillägna sig den här kunskapen? ?

— Många böcker har skrivits i ämnet, säger Caroline Olsson på SKL. Mitt råd är att läsa, reflektera och sedan testa och ha skärpt uppmärksamhet på sitt eget beteende. ?

I början kan det ta lite tid eftersom det handlar mer om att tillägna sig ett förhållningssätt än om en färdig metod där man har lärt sig ett antal frågor. ?

— Min stora utmaning var att låta bli att komma med alla svar själv, säger Carolina Lundberg. Jag har lärt mig att räkna till tio och ställa en fråga i stället. Bakslagen kommer, men dem lär man sig massor av. ?

När bör man inte använda ett coachande ledarskap??

— Coachning är ingen mirakelmetod som ersätter alla andra förhållningssätt. Ett gott ledarskap betyder bland annat att man är lyhörd för vad som passar i olika situationer och vad medarbetarna behöver. Ibland behöver chefen fatta snabba och tydliga beslut helt på egen hand, säger Caroline Olsson.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida