Har du ett coachande förhållningssätt?
Lena Sharp, områdeschef Karolinska universitetssjukhuset:?
— Jag brukar inte kalla det för att jag coachar, men det är ju faktiskt det jag gör när jag ser och bekräftar mina medarbetare. I det ingår också att uppmuntra var och en att ta ansvar och utveckla sitt eget sätt att lösa en uppgift. Man kan inte coacha mekaniskt och lika för alla. Förhållningssättet måste anpassas individuellt och med känsla. I början kan det behövas lite extra tid för att samtala och lyssna, men coachningen skyndar ofta på processer eftersom medarbetarna blir mer självgående. Att delegera sparar tid.
Gunilla Bodén Olsson, avdelningschef operation Uddevalla sjukhus:
— Nej, inte för närvarande. Det är inte möjligt med de stora personalgrupper som jag ansvarar för. Men till hösten omorganiserar vi och inför fler avdelningschefer vilket ska göra det möjligt att just använda ett coachande ledarskap.
— Det är oerhört viktigt att första linjens chefer lyssnar och tar vara på personalens tankar och idéer. Det är a och o för verksamheten. Våra anställda är de som bäst vet vad som behöver förändras och hur det bör göras. Många frågor behöver inte utvärderas på chefsnivå innan de kan genomföras.
Jan Persson, avdelningschef ortopeden, Karlskoga lasarett:
— Ja, medarbetarna utvecklas genom att man har ett coachande förhållningssätt och verksamheten med dem. Det gäller att hålla sig själv tillbaka och låta andra komma fram. Det behöver ju inte vara jag själv som kommer på den bästa lösningen. Man kan stärka enskilda genom coachning, men också hela arbetsgrupper. När jag avvaktar och inväntar gruppen kan helt nya idéer komma upp. Chefer inom Örebro läns landsting har haft möjlighet att gå en ettårig utbildning i coachning. Den gav oerhört mycket och är till god hjälp i de förändringsarbeten som pågår.