röntgensjuksköterska

Hon forskar på hur ljus kan förbättra arbetsmiljön i röntgensalar

Hon forskar på hur ljus kan förbättra arbetsmiljön i röntgensalar
Röntgensjuksköterskan Camilla Viseu. Foto Privat/Getty Images

Redan i sin masteruppsats visade röntgensjuksköterskan Camilla Viseu att röntgenavdelningar är så mörka att dygnsrytm och sömn kan påverkas. Som doktorand ska hon nu ta reda på vad som händer när ljuset släpps in.

Camilla Viseu blev färdig röntgensjuksköterska 2020. I dag arbetar hon timmar inom akutröntgen, vid sidan om jobbet som lärare på röntgensjuksköterskeprogrammet vid Lunds universitet. Men hon är också nybliven doktorand som fått 2,5 miljoner kronor av Afa Försäkring för att undersöka ljus i sjukhusmiljö.

Doktorandstudierna kommer kroka i henne masteruppsats. I den undersöktes ljussättningen på 19 röntgenlabb i Lund. Inget labb nådde det riktvärde som Arbetsmiljöverket satt upp för cirkadisk stimulans, ett sätt att mäta ljusets påverkan på dygnsrytmen.

– Det var stora skillnader mellan det ljusaste och det mörkaste labbet. I samtliga fall hade personalen valt att dra ner ljusstyrkan. Men inte ens om högsta inställning valdes kom de mörkaste labben upp i de rekommenderade värdena, säger Camilla Viseu.

Nytt ljus på röntgen

Hon har nu återvänt till de mörkaste labben för en studie som blir den första delen i avhandlingen. Röntgenpersonalen som deltar får bära en klocka som mäter ljuset och sömnkvalitet under vanliga arbetsförhållanden. Sedan görs en mätning när specialdesignade lampor satts in, som följer det naturliga dagsljuset. Deltagarna får svara på enkätfrågor och mätningar av kortisolnivåer görs.

– Tanken är att justera ljusstyrka och placering efterhand för att komma fram till en nivå som fungerar. En tanke är även att undersöka varför röntgenpersonalen i vanliga fall väljer att dra ner ljuset. Det kan vara för att bättre se bilderna, eller så är det något annat. Det behöver analyseras och vägas in.

Bättre för personalen

Ytterligare en idé är att utvidga studien till röntgenavdelningarna på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Där har flera av rummen fönster, frågan är om det är tillräckligt.

– Vi vet att det generellt sett är väldigt svårt att komma upp i rätt nivåer inomhus. Ljussättningen är ofta helt avgörande, säger Camilla Viseu.

Vad är förhoppningen med studien?

– Att det ska bli bättre för personalen, och kanske även patienterna. Om man får till en bättre dygnsrytm borde sömnen och hälsan bli bättre. Det skulle kunna göra att man är mindre sjuk och är mer alert i arbetet, vilket kan gynna patientsäkerheten. Men vi får se vad det landar i.

Ljuset och dygnsrytmen

  • Dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar humöret.
  • En tydlig ljus- och mörkerväxling påverkar produktionen av sömnhormonet melatonin som reglerar kroppens rytmicitet och cellernas arbete. Allt synligt ljus trycker ner melatoninnivåerna, men dagsljusets blå våglängder har större effekt än elektriskt ljus.
  • Sveriges nordliga breddgrader ger dock mindre naturligt dagsljus, så elektriska ljusalternativ behövs även för dagarbete.

Källa: Arbetsmiljöverket

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida