Intagningsstopp på röntgenutbildning oroar vården

Brist på lärare gör att röntgensjuksköterskeprogrammet i Umeå tillfälligt pausar intaget av nya elever. Region Västerbotten ser en risk för framtida kompetensbrist och flaskhalsar inom vården.

Beslutet om ett tillfälligt uppehåll i antagningen till röntgensjuksköterskeprogrammet kom som en överraskning för de flesta. Umeå universitet kände till att förändringar i lärargruppen var på gång, men utvecklingen skedde snabbare än väntat, berättar Helena Antonsson, universitetslektor och ordförande i programrådet.

– En pensionsavgång inträffade tidigare, samtidigt som en medarbetare flyttade till en annan region. Därutöver har vi haft frånvaro som påverkat verksamheten. Det har skapat en tillfällig sårbarhet i kompetensförsörjningen som vi behöver hantera på ett ansvarsfullt sätt.

Vill återuppta intagningen nästa höst

Helena Antonsson berättar att pausen syftar till att de studenter som redan är antagna till programmet ska få en utbildning av hög kvalitet. Det kan finnas utmaningar kopplade till exempelvis studieuppehåll eller omexaminationer, men målet är att hantera det genom planering och tydlig information till studenterna.

Den tillfälliga pausen ger möjligheten att stärka lärarkompetensen och skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för utbildningen.

– Vi har redan rekryterat två lärare, önskvärt är att stärka upp med ytterligare en disputerad lärare med radiografikompetens. Vår ambition är att kunna återuppta antagningen höstterminen 2027, säger Helena Antonsson.

Riskerar personalbrist

Pär Asplund, verksamhetschef för Bild- och funktionsmedicin i Region Västerbotten, ser allvarligt på situationen. Tack vare att utbildningen finns i närområdet är regionen i dag välbemannad, man saknar i princip bara en röntgensjuksköterska.

– Men om tre år, när den aktuella kullen skulle ha examinerats, riskerar vi att få en större brist på personal. Om vi inte kan kompensera för det på olika sätt riskerar vi flaskhalsar i vården, för det är många patientflöden som passerar genom röntgen.

Pär Asplund säger att det kommer bli ännu viktigare att jobba med så kallade kloka kliniska val, där man försöker skala bort onödiga undersökningar.

Andra professioner kan få ta över

Det kan också bli aktuellt att andra yrkesgrupper tar över vissa uppgifter från röntgensjuksköterskor. Det sker redan i dag till viss del.

– Vi tummar inte på patientsäkerheten. Vi gör det helst på labb som ligger bredvid varandra, då har röntgensjuksköterskorna alltid andra röntgensjuksköterskor nära till hands. Sen finns det en del uppgifter som vi inte vill att andra gör, där kan det i framtiden bli svårare att kompensera sjukfrånvaro om vi saknar röntgensjuksköterskor, säger Pär Asplund.

Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer från 2023 har 9 av 10 arbetsgivare brist på röntgensjuksköterskor. Pär Asplund säger att det förvisso är regionernas ansvar att rekrytera, men att man är i händerna på staten.

– Det behöver examineras fler. Och det behövs även fler disputerade som i framtiden kan driva utbildningen. Vi samarbetar med Umeå universitet, men frågan behöver hanteras på nationell nivå.