Debatt: Barn har rätt till säkra läkemedel
 
Att använda sig av det sederande läkemedlet dexmedetomidin i form av nässpray, är en metod som ger många fördelar, både för barnet och organisationen. Vi vill dock uppmärksamma på att dexmedetomidin är ett mycket potent läkemedel som kan ge allvarliga biverkningar i form av bradykardi. Det skriver Frida Blomgren, specialistsjuksköterska, Ellen Norrhäll, leg apotekare och Christiane Garnemark, barnläkare, som svar på en tidigare artikel i Vårdfokus.
I Vårdfokus artikel om dexmedetomidin nasalt vid MR-undersökningar tas det upp att sedering med nässpray ger tryggare barn och sparar tid och pengar på röntgen. Vi håller med om att det ger många fördelar, men vill uppmärksamma att användningen även innebär risker. Med rätt utbildning, handhavande och övervakning ges bästa förutsättningar, både för barnet, vårdpersonalen och organisationen.
Barn har rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård enligt FNs barnkonvention artikel 24. Barn ska även fredas från att utsätta för plågsamma ingrepp som kan undvikas.
Att använda sig av det sederande läkemedlet dexmedetomidin i form av nässpray, är en metod som ger många fördelar, både för barnet och organisationen. Vi håller därför med om att användandet av dexmedetomidin nasalt medför stora vinster i omhändertagandet av barn och har underlättat genomförandet av undersökningar där barn alternativt har behövt sövas. Vi vill dock uppmärksamma på att dexmedetomidin är ett mycket potent läkemedel som kan ge allvarliga biverkningar i form av bradykardi.
Biverkningsrapporter till Läkemedelsverket visar att det finns flera fall där bradykardin blev så uttalad att det uppstått behov av hjärtkompressioner. Det finns även rapporter om att barn har drabbats av bradykardi i sent skede, flera timmar efter att dexmedetomidin administrerades. Bradykardi är en ovanlig men allvarlig biverkan och därför är det viktigt att övervaka patienten efter administreringen, att inte avsluta övervakningen för tidigt och att det finns en handlingsplan för hantering av bradykardi.
Att använda dexmedetomidin som nässpray och till barn sker off-label, alltså utanför vad läkemedlet är godkänt för. Off-label inom barnsjukvården betyder inte att det inte finns erfarenhet och vi ser mycket positivt på att studier har gjorts kring användandet av dexmedetomidin vid MR-undersökningar. Som stöd vid läkemedelshantering till barn finns ePed (eped.se) som är ett nationellt beslut- och kunskapsstöd för läkemedelsbehandling av barn. I ePed-instruktionen för dexmedetomidin nasalt finns förslag till dosering, övervakning och åtgärdsförslag vid bradykardi.
Vi håller med om att dexmedetomidin nasalt ger många fördelar, men önskar uppmärksamma att användningen även innebär risker. Med rätt utbildning, tydliga rutiner, kontinuerlig övervakning av barnet och en beredskap för att hantera biverkningar ökar möjligheten att alla barn får den säkra vård som de har rätt till.
//Frida Blomgren, specialistsjuksköterska barn och ungdom MSc, Nationell samordnare ePed Centrala ePed-redaktionen/Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Ellen Norrhäll, leg apotekare, Centrala ePed-redaktionen/Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Christiane Garnemark, barnläkare och neonatolog, Centrala ePed-redaktionen/Barnläkemedelsgruppen Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?
På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.
- Skriv kort och kärnfullt.
- Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
- Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
- Skicka med ett foto på dig.
- Mejla texten till debatt@vardfokus.se.