Sedering med nässpray tryggare för barn – och sparar tid och pengar på röntgen

De senaste åren har hundratals barn som undersökts med MR i Linköping sluppit narkos och i stället sederats med en nässpray som ges av röntgensjuksköterskor. Det hela blir billigare, går snabbare och ger dessutom bättre bilder.

När barn under sex år ska undersökas i en trång och bullrig magnetkamera behövs ofta full narkos för att få bilder av diagnostisk kvalitet utan rörelseartefakter. Ett problem är att hitta tider som passar alla inblandade – patienten, anestesin och röntgenkliniken.

För mer än tio år sedan började Karolinska universitetssjukhuset i Solna, KS, använda dexmedetomidine, dexdor, som ges i form av nässpray och som gör att barnen sover tungt i en till två timmar. Röntgensjuksköterskor ger läkemedlet och övervakar patienten under undersökningen.

Modellen har spridits till flera sjukhus i landet, med skillnaden att det huvudsakligen är personal från barnkliniken eller anestesin som står för sederingen.

Pandemin gav skjuts

Röntgensjuksköterskan Johan Kihlberg hade länge försökt införa KS-modellen på Linköpings universitetssjukhus. Först när pandemin slog till fick han med sig alla på tåget.

– Narkospersonalen var upptagen med svårt sjuka covidpatienter, samtidigt som vi hade cancersjuka barn som behövde undersökas i magnetkamera. Alla insåg att sedering med dexdor som röntgensjuksköterskor står för skulle vara ett bra sätt att avlasta anestesin, säger han.

Naturligt insomnande

Det är ett läkemedel med få risker. Dessutom har röntgenkliniken i Linköping förfinat metoden. Dexdor ges till barn som väger högst 20 kilo, därefter krävs så pass stora doser att slemhinnan i näsan inte klarar att ta upp all vätska. Undersökningarna görs vid lunchtid, mellan klockan 12 och 14.

– Till skillnad från narkos där patienten ska vara fastande vill vi att barnen ska ha ätit. De är mätta och belåtna och många barn brukar sova middag mitt på dagen. Det blir ett naturligt insomnande som vi förstärker med dexdor, säger Johan Kihlberg.

Barnen får läkemedlet oftast sittande i famnen på en förälder, som sedan är med under hela undersökningen. Det hela tar cirka två timmar, från att patienten kommer till dess att den vaknat och kan gå hem med en isglass i handen.

Många vinster

Sedan starten i september 2020 har 266 barn sederats med dexdor. En klar majoritet, 96 procent, av undersökningarna har gått som önskat. Endast tio barn har behövt återkallas för undersökning under narkos.

– Jämfört med narkos blir bilderna något bättre. Barnen är på sjukhuset ungefär en timme kortare, kameran är inte upptagen lika länge. Patienten träffar färre personer, vilket skapar trygghet, och det är lättare att boka in tider när det bara är en klinik inblandad. Dessutom är kostnaden för sedering med dexdor en tredjedel jämfört med narkos. Och för röntgensjuksköterskor är det kul med ett nytt kompetensområde. Alla vinner på det här, säger Johan Kihlberg.

Förändringsarbetet beskrivs i en retrospektiv studie som finns att läsa här.