Här patrullerar ambulansen slätten vid Vättern: ”Mest skrapsår och lättare skallskador”
Det är tungtrampat på östgötaslätten under Tjejvättern. "Många är trötta tidigt i dag", konstaterar sjuksköterskan Pierre Conradsson som för dagen bytt ambulansbil mot mc. Foto: Åke Karlsson.
MC-ambulans

Här patrullerar ambulansen slätten vid Vättern: ”Mest skrapsår och lättare skallskador”

De är snabba, flexibla och kan köra där vanliga ambulanser inte kommer fram. Ändå används de bara en vecka om året – under Vätternrundan. ”Vår viktigaste uppgift är att hålla koll på cyklisterna och se om någon verkar trött, har svårt att sitta på sadeln eller vinglar. Då kan de bli trafikfaror”, säger sjuksköterskan Pierre Conradsson, som bemannar den unika mc-ambulansen vid det jättelika idrottsevenemanget.

Pierre Conradsson fyller på packväskorna med infarter, sticktillbehör, droppaggregat och läkemedel. Han kontrollerar hjärtstartaren och utrustningen för luftvägshantering.

– Vi har lite extra smärtlindringstänk i dag, och har även laddat upp med helt vanliga plåster och förband för näsblödning, säger han.

Den gulmålade motorcykeln på 850 kubik är inte riktigt lika snabb och stark som polisernas, men smidigare än reguljära fordon för prehospital vård.

– Det enda vi saknar är egentligen ekg. Fördelen jämfört med en bil är förstås framkomligheten, den är oslagbar.

Sjuksköterskorna Jere Ronkainen och Pierre Conradsson kontrollerar utrustningen innan avfärd. Foto: Åke Karlsson.

Strax rullar kollegan Jere Ronkainen in på stationen i Motala. I vanliga fall jobbar de båda sjuksköterskorna sida vid sida på Falck ambulans i Linköping. De är också två av fyra-fem i personalgruppen som uppfyller kravställningen för dagens uppdrag: Att patrullera valda sträckor av Halvvättern, Tjejvättern och Vättern 100 kilometer. Då krävs mc-körkort och sjuksköterskelegitimation. Och så förstås några års erfarenhet i yrket.

– Om vi måste dela på oss för att täcka två händelser som inträffar samtidigt jobbar vi helt ensamma. Då är det viktigt med rutin, säger Pierre Conradsson.

Bra med hjälmtvång

Det här är fjärde året han kör mc-ambulans under Cykelveckan, då flera olika motionslopp arrangeras i trakten, med Vätternrundan på 31,5 mil som storslagen final. Hittills har inga allvarligare tillbud skett under hans pass.

– Det har mest varit skrapsår och lättare skallskador. Eftersom det är hjälmtvång blir det oftast inte så kritiskt. Skillnaden mot vardagen i ambulansen är att folk här inte alltid vill ha hjälp, drivkraften att ta sig i mål är väldigt stark. Förra året passerade jag en uppförsbacke där flera cyklister ramlat. Innan jag hunnit vända och åka tillbaka hade alla utom en försvunnit, och det berodde på att han inte hittade cykeln eftersom den hamnat i diket…

Pierre Conradsson

Foto: Åke Karlsson.

Ålder: 46 år.

Bor: I Svärtinge utanför Norrköping.

Gör: Sjuksköterska på Falck ambulans i Linköping. Frilansande basist.

Familj: Fru och två barn, 15 och 17 år.

Aktuell: Kör motorcykelambulans på Vätternrundan.

När fordonen är körklara testar Pierre Conradsson radiokontakten. En särskild kanal i kommunikationssystemet Rakel har upprättats för alla styrkor som är berörda av dagens lopp.

Det kommer genast ett akutlarm. Motorcyklarna bränner ut från garaget och iväg genom rondellen intill.

Olycksplatsen är belägen en knapp mil från startfållan inne på torget i Motala.

Pierre Konradsson och kollegor från bland annat Motala deltar i vårdinsatsen där fem personer förs till sjukhus med hjärnskakning, skelett- och ledskador. Foto: Åke Karlsson.

Vid en faluröd gård längs landsvägen ligger ett tiotal racercyklar i vägrenen. Utspridda i diket finns flera skadade personer. En ambulans har ställt sig på tvären för att stoppa trafiken och polismotorcyklar är utplacerade med blåljusen på för att signalera fara. Funktionärer vinkar till förbipasserande cyklister att sänka farten och lotsar dem runt avspärrningarna.

– Blicken framåt! Fortsätt! Fortsätt!

Äter 10 000 kilo bananer

Pierre Conradsson och Jere Ronkainen anländer direkt efter den första av totalt fyra ambulanser som deltar i insatsen. Misstänkt skadade kroppsdelar fixeras och patienterna lyfts upp på skopbårar innan de läggs på transportbårarna som rullas in i vårdutrymmena.

Övergivna och kraschade cyklar fästs på följebilar som ansluter. Fem personer förs till sjukhus med bland annat hjärnskakning, skelett- och ledskador.

– Det var en grupp som troligtvis körde ihop i klungan. En av de största olycksriskerna är att cyklisterna hakar i varandra när de kommer för nära. De var lite chockade över lag. Vi bistod ambulansbesättningarna med vård och återrapportering till organisatörerna, säger Pierre Conradsson några timmar senare när ekipagen pausar vid depån i Borghamn, där deltagarna kan vila och fylla på energi.

”Framkomligheten är oslagbar!” Pierre Conradsson önskar att mc-ambulansen kunde användas oftare. Foto: Åke Karlsson.

I tälten bjuds det på blåbärssoppa, kaffe och sportdryck i engångsmuggar. Under Vätternrundan äts enligt arrangörerna 170 000 släta bullar, 10 000 kilo bananer och 3 000 kilo saltgurka. En liten del av det konsumeras här.

Framåt lunchtid friskar vinden i över östgötaslätten. De grå molnen i horisonten kommer allt närmare. Snart vankas regn.

– En hel del är trötta tidigt i dag, konstaterar Pierre Conradsson med ett leende.

Samkörda grupper i lysande lycra susar förbi motionärer med vattenflaskan i cykelkorgen och enstaka, utklädda spexare som tejpat fast pumpande högtalare på pakethållarna.

Tog emot utrustning

Vätternrundan lockar över 20 000 deltagare varje år. Helgen innan, då de mindre loppen går, är antalet något färre.

– Men med publik, funktionärer och anhöriga ökar befolkningen här tillfälligt med runt 50 procent, säger Pierre Conradsson.

Därför behövs mc-ambulanserna som en extra resurs. Stationen i Motala är förstärkt med en extra bil under Cykelveckan, och även om kollegorna i närliggande orter som Mjölby, Vadstena, Ödeshög, Jönköping och Tranås är beredda att rycka ut måste de samtidigt vara tillgängliga för larm som inte har med cykelloppen att göra.

Motorcykeln rullar långa sträckor under Vätternrundan. Macken i Motala får återkommande besök. Foto: Åke Karlsson.

Pierre Conradsson är själv uppvuxen i Motala och har likt många andra invånare jobbat ideellt med arrangemanget.

– Hela familjen blev engagerad genom föreningslivet. För mig var det via hockeylaget. Vi höll till på en skola där vi tog emot de prylar som deltagarna lämnar av på vägen, som extrakläder och belysning. På den tiden fanns inte ledlampor, så det kunde vara tunga grejer. Även cyklar forslades dit av följebilar. Första året var det många som bröt på grund av vädret och då tänkte jag: ”Varför ger man sig in på det här överhuvudtaget?!”

När hans pappa blev målchef fick Pierre Conradsson ansvar för speakertornet.

– Jag skötte en del av kommentatorarbetet och välkomnade bland annat deltagarna när de gick i mål. Då fick jag koll på organisationen. Även om den ändrats sedan 1990-talet så finns nyckelfunktionerna kvar. Den kunskapen har jag nytta av nu.

Saknar egen mc

För honom var det en pojkdröm att ta mc-körkort. Han fick det i 25-årsåldern, ungefär samtidigt som sjuksköterskelegitimationen.

– Som barn hade jag en äldre släkting som körde motocross. Ibland var vi och tittade på tävlingar i närheten. Jag ville också börja, men det fick jag inte för mina föräldrar. Så viljan att köra motorcykel hängde kvar.

Världens största motionslopp

Vätternrundan arrangeras sedan 1966 och är världens största motionslopp på cykel.

Sträckan på 31,5 mil går medurs runt sjön Vättern.

Start och mål sker i Motala.

Antalet deltagare uppgår till 23 000 varje år.

Under den så kallade Cykelveckan anordnas även Tjejvättern (10 mil), Halvvättern (15 mil), Vättern 100 km, MTB-Vättern (på mountainbike) samt Minivättern (1 eller 2,7 km).

I kombination med Lidingöloppet, Vansbrosimmet, Vasaloppet och Engelbrektsloppet utgör Vätternrundan en ”Svensk klassiker”, om en deltagare genomför samtliga under ett och samma år.

2024 går Vätternrundan 14-15 juni och Tjejvättern, Halvvättern och Vättern 100 kilometer 8 juni.

Han köpte en ”glidarhoj” som han hade fram till för några år sedan, då han sålde den.

– Det har gjort att jag engagerat mig lite extra i den här verksamheten på jobbet. En målsättning är att mc-ambulanserna ska användas vid fler tillfällen och gärna i andra län, till exempel på stadsfester eller större idrottsevenemang. Då skulle vi kunna motivera att vässa utbildningen. I dagsläget har vi bara en så kallad ”avrostning” på våren. Diskussioner har förts med polisen om att träna med dem, men ärligt talat så är nivåskillnaden för stor mellan oss som förare.

Täta klungor av cyklister kan innebära en olycksrisk. Foto: Åke Karlsson.

Tidigare patrullerade mc-ambulanserna på Skänninge marknad under somrarna, men numera används de bara på Cykelveckan. Ibland visas de upp på motorträffar och i Pridetåget i Linköping.

– Senast åkte vi längst fram i tåget tillsammans med mc-polisen och då loggade vi faktiskt på oss så att vi var gripbara för ärenden. Det var på initiativ av oss i personalen för att visa att vi finns, säger Pierre Conradsson.

Han uppskattar det annorlunda arbetssättet.

– I vanliga fall är ju ambulansen uppdragsstyrd, men det här är en uppsökande verksamhet, lite som polisen.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida