Ivo lägger ner ärende – trots kö på två år till bup
Trots flera olika åtgärder förlängdes väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar på bup i Örebro. Till slut var de två år. Det är inte förenligt med god vård, konstaterar Ivo, som ändå valt att avsluta ärendet.
Det var en tidningsartikel om ett barn som fått vänta länge som fick Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att öppna ärendet – det enda där Ivo avdelning mitt granskat väntetiderna för neuropsykiatriska utredningar på bup.
Vid tre tillfällen mellan 2016 och 2018 gjordes tillsyn vid barn- och ungdomspsykiatrin i Region Örebro. Under den tiden ökade väntetiderna för utredning från 7–18 månader vid första tillfället till 12–24 månader vid den sista.
Försökt hitta lösningar
– Vi avslutar inte ärendet för att vi är nöjda med resultatet, det är definitivt inte förenligt med god vård. Vi kommer att följa upp det och då öppna ett nytt ärende, säger Kristina Lindström, handläggare på Ivo till Vårdfokus.
Men finns det inget mer att göra nu, bara att gilla läget?
– Vårdgivaren är skyldig att leva upp till kraven oavsett om inflödet ökar, men varje gång vi haft kontakt har vårdgivaren haft nya idéer och försökt hitta lösningar. Bup styr inte över inflödet av ansökningar eller resurstilldelningen, men har ansvar att förmedla uppåt att man inte klarar sitt uppdrag, säger Kristina Lindström.
Fick fler ansökningar
Ylva Rosén är verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Örebro. Hon ger flera förklaringar till situationen. Efter Ivos första tillsyn byggdes ett särskilt team enbart för att ta hand om neuropsykiatriska utredningar.
– När vi kört i ett år tyckte vi att utfallet var gott och permanentade teamet. Då fick vi dubbelt så många ansökningar från skolorna som uppfattat det som att vi inte hade någon kö längre.
Förlorade kompetens
I samma veva infördes vårdval och regionen skrev avtal om neuropsykiatriska utredningar med en privat vårdgivare. En stor del av bups team rekryterades över dit, kompetens gick förlorad och teamet fick byggas upp på nytt.
Bup kan heller inte lägga alla resurser på neuropsykiatriska utredningar, framhåller Ylva Rosén. Det finns många andra barn som också behöver vård, barn med exempelvis allvarligt självskadebeteende, psykoser, depressioner, och trauman.
– Oavsett om barnet har fått eller får en diagnos är det viktigt att omgivningen, redan när barnen står i kö för utredning, jobbar med att stödja dem, i förskolan, skolan, hemma och på fritiden. Vardagen måste anpassas till barnets svagheter och styrkor. Medicin löser inte alla problem utan kan vara ett komplement till andra insatser, säger Ylva Rosén.
Äntligen kortare kö
Ansträngningarna vid bup i Örebro har burit frukt sedan Ivos sista tillsyn i februari 2018. Något Ivo inte kände till när beslutet att avsluta ärendet togs i januari i år.
– I dag är vi nere på ett års väntetid för utredningar i genomsnitt men är naturligtvis inte nöjda med det. Målet är att komma ner till den förstärkta vårdgarantin på 30 dagar, men kanske är tre månader mer realistiskt, säger Ylva Rosén.
Läs även: Psykiatrisjuksköterskan: Utan hjälp i tid blir barnen sämre
Hjärnan arbetar annorlunda
En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, innebär att vissa områden i hjärnan arbetar och fungerar annorlunda.
Exempel på NPF är adhd, add, Tourettes syndrom, Aspergers och andra autismspektrumtillstånd.
Det kan till exempel innebära problem med koncentration, planering, impulsstyrning, stresskänslighet och förmåga att tolka omgivningens signaler. NPF är medfött och viss ärftlighet anses föreligga.
Ett gott stöd av omgivningen är väsentligt för både barn och vuxna med NPF för att få en hanterbar vardag.
Källa: Attention, Stockholms län