Kompetensbristen ett hot mot patientsäkerheten

Det råder stor brist på flera yrkesgrupper inom sjukvården. Det ökar risken för att patienter ska drabbas av vårdskador, konstaterar Socialstyrelsen i en analys som gjorts på uppdrag av regeringen.
Efterfrågan är större än tillgången på alla de tio legitimationsyrken som ingår i en bedömning av personalläget i vården. Bristen varierar över landet men är generellt stor när det gäller grund- och specialistutbildade sjuksköterskor, barnmorskor och olika specialistläkare. Framför allt är det brist på erfaren personal.
Det framgår av Nationella planeringsstödet, som Socialstyrelsen släppt idag. I samband med det har man också gjort en analys av hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten
Sämre patientsäkerhet
En genomgång av internationell vetenskaplig litteratur som Socialstyrelsen gjort visar att det finns ett tydligt samband mellan brister i bemanning och kompetens och sämre patientsäkerhet.
Läs också: Ny mix kan öka dödligheten
– Tillräckligt mycket personal med rätt kompetens är en av flera förutsättningar för en patientsäker vård. Studier visar att såväl vårdskador som dödlighet minskar med högre bemanning, högre utbildningsnivå och större erfarenhet, säger Carina Skoglund, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.
Exempelvis visar en studie från England att dödligheten på medicinska vårdavdelningar minskade med elva procent då sjuksköterskor ansvarade för upp till sex patienter, jämfört med om de hade tio eller fler patienter.
Läs också: Dyrt att spara in på sjuksköterskor
En enkät till drygt 100 verksamhetschefer inom akutsjukvård och förlossningsvård visar att bemannings- och kompetensbrister medför negativa konsekvenser som ökar risken för vårdskador. Det handlar om överbeläggningar, utlokaliseringar och minskad tillgänglighet till vården.
Hög stress ökar risken för misstag
– Den vanligaste konsekvensen är hög arbetsbelastning, vilket i sin tur ökar stressen och risken för att göra misstag. God arbetsmiljö och hög patientsäkerhet hänger nära samman, säger Carina Skoglund.
Brister i bemanning och kompetens bedöms som ett stort problem av verksamhetscheferna och problemet upplevs som mer påtagligt och utbrett nu än tidigare.
Inom akutsjukvården svarar:
- 33 procent av cheferna att problem med bemanning och kompetens leder till bristande kommunikation mellan personalen varje dag eller vecka.
- 30 procent att problemen lika ofta leder till fördröjd behandling.
- 16 procent att det leder till otillräcklig övervakning av patienter.
Analysen visar inte hur många vårdskador totalt som orsakats av problem med bemanning och kompetens, eftersom det saknas nationella data.
Läs också: Patientdödlighet kopplas till sjuksköterskebemanning
Men enligt enkäten har de verksamheter som upplever stora sådana problem också fler vårdskador.
- Inom akutsjukvården har 29 procent av dem med stora problem haft lindriga vårdskador varje dag eller varje vecka det senaste året.
- 12 procent uppger att allvarliga vårdskador inträffat varje månad.
- Resultatet tyder på att det främst är lindriga vårdskador, som trycksår, infektioner och blåsöverfyllnad, som inträffar.
Nationella planeringsstödet
Antalet sysselsatta har ökar under 2000-talet i flertalet av de tio yrkena i Socialstyrelsens rapport. Men efterfrågan har ökar änu mer, på grund av allt fler äldre och multisjuka.
I rapporten ingår sjuksköterskor och barnmorskor, men inte biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Antalet landstingsanställda barnmorskor i förhållande till antalet kvinnor i fertil ålder var oförändrat mellan 2009 och 2016. Men förlossningarna ökade med nio procent under samma period.
Antalet sjuksköterskor i förhållande till befolkningen har ökat med 13 procent 2000-2015.
Under samma period minskade antalet specialistsjuksköterskor med 15 procent.