Mediebilden av sjuksköterskors vardag oftast negativ
Rubriker om flykt och kaos ger en känsla av att det som sker är allvarligt men samtidigt oundvikligt.
Det menar sociologen Helena Blomberg vid Mälardalens högskola i Västerås. Som en del i ett större projekt om hur man på sikt ska lyckas locka folk att arbeta inom välfärdsyrkena har hon studerat 1 700 artiklar, reportage, debattartiklar och insändare om sjuksköterskor i dagspress, fackliga tidningar och andra medier som under en femårsperiod gick att ta del av via internet.
Orimliga arbetsvillkor och låga löner
Det hon har funnit är att det i huvudsak är tre olika aktörer som lyfts fram i artiklarna:
- Sjuksköterskor som berättar om orimliga arbetsvillkor och låga löner och som kritiserar ledningen och politikerna för att inte ta ansvar för att förbättra arbetssituationen inom organisationen.
- Patienter och Vårdförbundet som backar upp och legitimerar sjuksköterskornas bild av hur eländigt det är.
- Chefer och politiker som både erkänner och förminskar problematiken men som framför allt skjuter över ansvaret på varandra.
– I stället för att träffas och lösa problemen i dialog målar man upp olika bilder av verkligheten utan att det egentligen leder till någon lösning på de problem som finns, säger Helena Blomberg.
Ofta används metaforer
En annan medial faktor som enligt Helena Blomberg leder frågorna in i en återvändsgränd är mediernas förtjusning i metaforer. De används för att ge läsarna en bild av hur allvarligt läget är men leder samtidigt tankarna till att det som sker är oundvikligt och inte går att göra något åt. Exempel på det är uttryck som ”Sjukhuset blöder”, ”Sjuksköterskorna flyr”, ”Läget är kaotiskt”.
Eftersom Helena Blomberg har studerat vad som skrivits under en femårsperiod har hon också kunnat se hur samma uttryck och argument används om och om igen. Det som däremot inte förekommer lika ofta är beskrivningar av hur problemen löstes.
– Det läsarna får se är hur jobbigt och besvärligt det är att vara sjuksköterska. Varför skulle någon vilja råda sina barn att välja ett yrke som präglas av stress och utbrändhet? undrar hon retoriskt.
Saknar nyanserna
Det hon saknar i medierna är fler nyanserade artiklar som också visar på yrkets goda sidor. Exempelvis att sjuksköterskor är kunniga och respekterade omvårdnadsexperter som har en mycket viktig roll i vården och som för det mesta trivs alldeles utmärkt med sitt yrkesval.
Hur man ska få medierna att skriva om även de positiva delarna av yrket har hon dock ingen patentlösning på.
– Men om man hela tiden pratar i termer av att sjuksköterskorna flyr, går på knäna och är sönderstressade så hindrar det ett samtal kring vad det egentligen handlar om. Ofta finns det organisatoriska faktorer som ligger till grund för att människor inte orkar arbeta på en arbetsplats. Då måste det till långsiktiga lösningar för att komma tillrätta med problemen.
Måste ge hopp
Men om folk har det väldigt tufft på en arbetsplats, ska man inte skriva det då?
– Jo, du måste slå an en ton, att här är det allvar. Men om man beskriver läget som kaotiskt eller att sjuksköterskorna flyr så är det samma sak som att tala om att det är oundvikligt. Till slut blir det en sanning som snarare skapar en känsla av hopplöshet än att det leder fram till kreativa lösningar.
Vad skulle du föreslå istället?
Om man skriver att det behövs nya tag eller att man står inför ett vägskäl markeras allvaret i situationen samtidigt som det ger hopp om att det går att förändra.
Resultaten av Helena Blombergs studie – Metaphorical expressions used in Swedish news media narratives to portray the shortage of nurses and their working conditions –publiceras i Journal of Advanced Nursing under hösten.